Vilda djur

Vilda djur är ett naturligt inslag i vår natur men ibland kan de orsaka skada på egendom eller sprida smitta. Det kan även hända att du påträffar ett dött eller skadat djur.

Vilda djur i vår närhet

Vilda djur hör hemma i naturen men allteftersom våra städer expanderar så väljer många djur tätorter som boplats. Det gäller änder, måsar, rovfåglar och en lång rad småfåglar, men också däggdjur som hare, igelkott, mård, räv och grävling.

De vilda djuren kan orsaka störningar och vålla skada. Djuren väljer tätorten – hus, gårdar och industriområden – för att platserna har rätt förutsättningar för dem. Det kan vara platser där det finnas gott om föda, där de klarar sig bra från rovdjur och lyckas bra med att föda upp sina ungar. Staden eller tätorten är alltså inte fel plats för vilda djur och deras ungar, men det kan bli krockar mellan människor, våra husdjur och de vilda djuren.

Många vänder sig till tekniska enheten med dessa problem. Detta är dock oftast inte en fråga för Vaxholms stad eftersom de vilda djuren för det mesta inte utgör någon olägenhet för människors hälsa eller miljön. Ansvaret för att hantera vilda djur som orsakar skada eller stör ligger på fastighetsägaren, såväl kommunal som privat fastighetsägare. Om du har problem med vilda djur finns tips på åtgärder nedan.

Vilt- och naturvård

Södra Roslagens miljö och hälsoskyddskontorlänk till annan webbplats kan du läsa mer om skadedjur och vilda djur och på sidan Viltvård kan du läsa om de olika ansvar som finns för att ta hand om vilda djur samt hur du kommer i kontakt med kommunens viltvårdare.

Kontakta Länsstyrelsens enhet för naturvård om du vill komma i kontakt med godkända viltrehabiliterare som finns i länet.

Länsstyrelsens växel: 010-223 10 00
E-mail: stockholm@lansstyrelsen.se

Information om de vanligast djuren

Nedan finner du information om vad du kan göra och vad du kan tänka på gällande de vanligaste djuren som kan komma i vår närhet.

Skadade djur och övergivna ungar

Det är inte ovanligt att se vilda, till synes "övergivna", djurungar i naturen. Under vår och försommar föder många djur sina ungar. Många gånger kan de upplevas som att ensamma ungar är övergiva men ofta är föräldrarna i närheten utan att visa sig. Det är en myt att honan överger sina ungar om människan har tagit i dem.

Vet du säkert att ungen är övergiven ska du kontakta polisen på telefonnummer 114 14 eller viltrehabiliterare, detsamma gäller om du hittar ett skadat djur i naturen.

Grävling

Grävlingen är ingen effektiv jägare men kan ställa till med problem för husägare genom att den gräver gryt eller skapar latrin under huset. Grävlingen är aktiv i skymningen och på natten. Den är allätare och äter allt från ägg, as, rötter, lökar, frukter, grodor till insekter.

Du bör se upp om en grävling har börjat boa in sig under en husgrund på tomten. De är skickliga grävare och kan bygga stora gryt. Försök så fort du har upptäckt den att försöka avskräcka den genom att hänga upp trasor eller dylikt indränkta med mänskliga dofter i anslutning där den gräver. Ingången bör sättas igen och husgrunden tätas. Det måste ske nattetid när den nattaktiva grävlingen är ute.

Vildsvin

Vildsvinet är normalt nattaktivt men kan, om det lever ostört, vara aktivt och leta föda även på dagen. Ofta tar det sin daglega i en tät granplantering eller i våtmarker i närheten av odlad mark. I regel är vildsvinet extremt skyggt men då vildsvin även omfattar förvildade tamgrisar eller vildsvin med stor del tamgrisgener kan vissa grisar vara mindre skygga för människan.

Vildsvinet har ganska dålig syn men en god hörsel och ett extremt bra luktsinne. Svinen kan känna lukten av en människa på nära 1 kilometers håll om vinden ligger rätt. Om du trots allt skulle stöta på ett vildsvin ge dig till känna på ett tydligt sätt. Vifta med ben, armar, sjung och prata. Vänd dig sen om och gå tydligt därifrån. Men håll kvar ett öga bakåt. Ibland kan vildsvinen genomföra så kallade skenattacker men vildsvinen stannar normalt cirka tio meter innan de kommer fram. Går du inte undan då, kan de skenattackera igen och komma några meter närmare.

Råttor och möss

Råttor och möss har blivit allt vanligare i vår närmiljö. Därför är det viktigt att tänka på att inte lämna sopor ute och att vara uppmärksam vid matning av småfåglar på vintern så att inte stora mängder frön faller ner på gräsmattan.

Det finns flera sätt att bekämpa råttor och möss. Vanliga slagfällor är många gånger att föredra framför att använda gift. De är effektiva, billiga och miljövänliga. Döda råttor luktar mycket illa, och det kan vara svårt att hitta råttor som gömt sig när de håller på att dö. Om du ändå bestämmer dig för att använda gift för att bli av med gnagarna måste du vara mycket noggrann med att barn och sällskapsdjur inte kan komma åt giftet.

Kom ihåg att det är fastighetsägaren som är ansvarig för att bekämpa råttor och möss.

Orm

På våren lockar solen fram ormarna ur sina gömställen. I Sverige är det enbart huggormen som är giftig men den går aldrig till anfall och biter om du inte råkar trampa på eller skrämma den.

Alla ormar är fridlysta i Sverige. Det innebär att det är förbjudet att döda, skada eller fånga ormar och deras ägg och ungar. Det råder dock undantag om du hittar en huggorm på din tomt. Då får du fånga in och flytta den. Endast om detta inte är möjligt, och ingen annan lösning finns, får du döda huggormen.

Lättaste sättet att flytta en orm är genom att använda en lövräfsa och lyfta ner ormen i en hink och sedan lägga något över hinken. Om du är osäker på hur du ska handskas med ormen kan du vända dig till Södra Roslagens miljö och hälsoskyddskontorlänk till annan webbplats.

Om du blir biten av en huggorm ska du försöka hålla dig lugn och hålla den bitna kroppsdelen så stilla som möjligt, lägg dig gärna ner. Lämna bettstället helt i fred. Sug, skär eller kläm inte. Använd inget avsnörande förband.

Kontakta alltid sjukhus eller vårdcentral om du har blivit biten av en orm. Giftinformationscentralen informerar och ger råd om förgiftningar. Den nås dygnet runt på telefonnummer 010-456 67 00 eller via 112.

Fågel

Under våren och sommaren när fåglarna häckar kan vissa fågelarter uppträda aggressivt, exempelvis svanar och måsar, mot andra djur eller människor som de upplever hotar sina ungar. Aggressiviteten upphör oftast snabbt när ungarna blivit flygfärdiga och självständiga. Under tiden kan du skydda dig med till exempel ett paraply.

Viktigt att tänka på är att undvika att lämna mat framme när du äter ute eller att inte mata fåglar under vår/sommar/höst samt att se till att sopkärl är väl tillslutna så att fåglarna inte kommer åt innehållet. Fåglar lär sig snabbt var det finns mat att tillgå och försvinner oftast när maten tas bort.

I undantagsfall kan skyddsjakt tillämpas men detta har endast en kortvarig effekt och används därför sällan i tätbebyggda områden.

Geting

Getingar är nyttiga insekter då de lever som rovdjur och livnär sig på andra insekter som exempelvis skadedjur i våra trädgårdar. De utgör också viktiga pollinerare av fruktträd och andra växter. Från midsommar äter arbetargetingarna frukt och söta saker och lockas därför ofta in i våra hus av matlagningslukten.

Det finns flera olika arter getingar i Sverige samt även andra arter insekter som imiterar getingarnas utseende. Gemensamt för alla arter getingar är att de ska behandlas med respekt eftersom att ett getingstick kan få allvarliga följder för den som är överkänslig. Normalt sticks bara getingar om de blir rädda eller attackerade.

Om getingar inte stör eller är till besvär, låt dem vara. Ett getingbo överlever bara en sommar och när hösten kommer dör getingsamhället vilket gör att sanering av getingbon på hösten inte fyller någon funktion

Ett getingsamhälle kan bli väldigt stort och kräver mycket mat. Därför beter sig getingar ganska inprogrammerat och flyger från boet till maten. Det du kan göra är att försöka störa den rytmen genom att vara noga med att ta bort all mat direkt, torka borden och undvika att ha saker framme.

Om du närmar dig ett getingbo kan du undvika färgstarka och mönstrade kläder. Du bör heller inte ha för mycket alkohol på dig som till exempel parfym eller deodorant.

De flesta hemförsäkringar täcker sanering av getinbon, utan självrisk. Kontakta ditt försäkringsbolag för hjälp.

Fladdermus

I Sverige finns det 19 arter fladdermöss som alla lever på insekter. Eftersom fladdermössen är insektsätare gör de ingen skada på till exempel hus, inventarier eller livsmedel. Djuren gör i stället nytta genom att äta skadegörande insekter i trädgårdarna.

Det är framför allt tillgången på insekter som styr fladdermössens val av bostad. Djuren söker sig till det hus som råkar ligga bäst till, oavsett om det är gammalt eller nytt. Att det ibland är gott om fladdermöss även i tät villabebyggelse beror främst på att gatubelysningen drar till sig mycket insekter. Fritidshus utnyttjas ofta som övervintringsplatser på grund av att de står tomma och ouppvärmda vintertid samt är störningsfria.

Fladdermöss är skyddade av artskyddsförordningen och europeisk konvention vilket även innefattar fladdermössens boplatser och viktigaste jaktrevir. Det här innebär att det är förbjudet att fånga, döda eller flytta
fladdermöss och man får inte heller förstöra deras boplatser. Länsstyrelsen kan medge dispens.

Ibland kan fladdermöss ta sig in i bostadsrum. Det händer särskilt i slutet av juli och början av augusti när ungarna håller på att lära sig flyga. Bästa sättet att få ut fladdermusen är att öppna fönstren på vid gavel och eventuellt släcka ljuset. Det brukar då inte dröja länge förrän den själv hittar ut.