Mål 14: hav och marina resurser

Många av havens fiskebestånd är överutnyttjade och därför krävs en global ansträngning i syfte att vidta åtgärder som främjar återuppbyggnaden av hotade bestånd.

En tillväxt baserad på havens resurser visar på den potential haven har för global utveckling, inklusive fattigdomsbekämpning. Vattenbruket har i det här avseendet en nyckelroll och är en del i att trygga livsmedelsförsörjningen, under förutsättning att det sker hållbart.

Utmaningar för att säkra en hållbar produktion av havens livsmedel är överfiske, övergödning, miljögifter och marint skräp, såsom mikroplaster.

Överfiske

Fångsten av fisk och skaldjur har sedan 60-talet ökat drastiskt över hela världen. Detta kan till viss del förklaras av ökande befolkning, men även nya fisketekniker (exempelvis trålning som har förödande effekter på det marina livet) och ökat välstånd. 

Det har även skett en ökning av både import och export av fisk i Sverige. Fiskkonsumtionen har ökat från en redan hög nivå jämfört med andra länder till ca 30 kg per person (Figur 1). Importen från Norge har ökat särskilt kraftigt, men även importen från Asien (främst Kina och Vietnam) är numer betydande. Export av fisk sker främst till övriga Europa, speciellt Frankrike och Östersjöländerna.

I östra Östersjön är situationen för torsken mycket kritisk. Kvoterna har varit så pass generösa där att det inte ens funnit tillräckligt med torsk för att nå upp till kvoten. Det här har lett till ett överfiske och till att det idag knappt finns några stora torskar i Östersjön – de är utfiskade. På 1990-talet var torskarnas medellängd 40 cm. I dag har den sjunkit till 30 cm.

Övergödning

Läckage av näringsämnen, framför allt fosfor och kväve, kan på grund av att de stimulerar algtillväxt orsaka övergödning. Övergödningen kan leda till syrebrist på botten, då det förbrukas syre när den stora mängden alger och andra växter dör och bryts ner. Detta påverkar fortplantings-förutssättningarna för bland annat torsken som är beroende av syre på djupt vatten för att äggen ska överleva.

Miljögifter

Ett flertal miljögifter i Östersjön har generellt sett minskat kraftigt de senaste årtiondena sedan åtgärder satts in. Trots detta finns alltför höga halter kvar på vissa platser, samtidigt som nyare ämnen påträffas i allt större mängd. Halterna av flamskyddsmedel och Perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) har under de senaste decennierna ökat markant i vår miljö, men vissa börjar nu minska på några av provtagningslokalerna.

Svenskars genomsnittsintag av PCB och dioxiner kommer till mer än en tredjedel från fisken vi äter. EU:s gränsvärde för dioxin överskrids för fet fisk i vissa delar av Östersjön, men Sverige har beviljats undantag och får sälja fisken på inhemska marknaden. Det gäller framför allt lax och strömming som fiskas längs Norrlandskusten och i insjöar. Rovfiskar såsom abborre, gös, gädda och lake kan innehålla höga halter av kvicksilver.

På senare år har forskare uppmärksammat att läkemedelsrester och ansamlingen av hormoner i avloppsvatten kan orsaka reproduktionsstörningar på fisk som lever i närheten av avloppsvattenutsläpp.

Marint skräp

Plast- och mikroplastpartiklar förekommer i alla vattendrag över hela vår planet och uppskattningsvis 13 miljoner ton skräp hamnar i världshaven varje år, varav största delen troligen är av plast. I Sverige har forskare upptäckt mikroplast i bland annat blåmusslor, havskräftor, torsk, koljor och räkor, och varje år sköljs 8 000 kubikmeter skräp upp på Bohuskusten i Västsverige. En prognos från forskare ger en framtidsbild att om det inte tillkommer åtgärder kan det finnas mer plast än fisk i världshaven kring år 2050.

De främsta källorna till mikroplast i Sverige är:

    • Väg- och däckslitage 8190 ton/år
    • Konstgräsplaner 1640-2460 ton/år
    • Industriell produktion och hantering av primärplast 310-530 ton/år
    • Nedskräpning oklar mängd, men betydande
    • Tvätt av syntetfibrer 8-950 ton/år
    • Båtbottenfärg 160-740 ton/år
    • Kosmetiska produkter oklar mängd, men betydande.

    Mer information

    Läs mer om mål 14 på Globala målen och om situationen i Sverige från Naturvårdsverkets rapportering av hur vattenmiljön mår.