Mål 15: ekosystem och biologisk mångfald

Biologisk mångfald är en avgörande grund för jordens livsuppehållande system och vår nuvarande och framtida välfärd vilar på denna grund. Forskare larmar om att människan är skyldig till en ny stor massutrotning av arter.

En långsiktigt hållbar användning av naturresurser och ekosystemtjänster är en viktig faktor för att människor ska kunna ta sig ur fattigdomen permanent. Att ta ansvar för detta åligger utvecklade såväl som utvecklingsländer.

Ökad motståndskraft i ekosystemen

Hållbar användning av naturresurser bidrar positivt till vårt klimat och till vår försörjning, då biologisk mångfald bidrar till ökad motståndskraft i ekosystemen som förser människor med så kallade ekosystemtjänster – gåvor från naturen till oss. Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan. Det är tjänster vi får ”gratis” av naturen, som till exempel vild fisk, pollinerande insekter, vattenrening, naturliga skadedjursbekämpare, ren luft och bördig jord. Växter, djur och mikroorganismer utför otaliga mängder av uppgifter som vi är beroende av för vår överlevnad och välfärd. Många av dessa så kallade ekosystemtjänster är omöjliga att ersätta med hjälp av teknik, och måste värnas. Att tillgodose mänsklighetens behov utan att undergräva biologisk mångfald är därför en viktig utmaning.

Hot mot den biologiska mångfalden

Det finns många olika hot mot den biologiska mångfalden och forskare larmar om att människan är skyldig till en ny stor massutrotning av arter. I grova drag kan hoten delas in i följande fyra kategorier: Habitatdegradering eller -förstörelse, föroreningar, överutnyttjande/ohållbar jakt eller fiske, samt invasiva främmande arter.

Svenskarnas största negativa påverkan på biologisk mångfald sker genom konsumtion från andra länder. Maten vi äter, kläderna vi har på oss, tekniken vi använder, ja allt som produceras får effekter för världens skogar, hav, vattendrag, mark, luft, djur och växter. Ju mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas allt levande omkring oss. Produktion påverkar biologisk mångfald i stor utsträckning då det är indirekt kopplat till habitatdegradering via förändrad markanvändning och till föroreningar via utsläpp till mark, luft och vatten. Konsumtion av fisk och illegala varor (exempelvis elfenben) är direkt kopplat till ohållbar jakt och fiske.

Svenska ArtDatabanken

Det finns ingen heltäckande övervakning av den biologiska mångfalden i Sverige eller någon annanstans i världen, men tack vare Svenska ArtDatabanken vid SLU är den svenska biologiska mångfalden relativt väl känd. Vart femte år bedöms tillståndet för Sveriges växter, djur och svampar i den så kallade rödlistan som tas fram av ArtDatabanken genom ett stort samarbete med många olika artexperter. I Rödlista 2015 har 4 273 av 21 600 bedömda arter klassats som rödlistade varav 2 029 arter som hotade. Antalet rödlistade arter motsvarar 19,8 % av det totala antalet bedömda arter och ligger på samma nivå som i tidigare rödlistor (2000, 2005 och 2010).

Några ljuspunkter går ändå att se. Situationen för groddjur och stora däggdjur har förbättrats sedan 2000, till stor del tack vare lyckade naturvårdsåtgärder och/eller ny lagstiftning.

Mer information

Läs mer om mål 15 på Globala målen och om situationen för biologisk mångfald i Sverige på Naturvårdsverket och ArtDatabanken.