Mål 2: ingen hunger

Hunger är den främsta dödsorsaken i världen och idag lever ungefär 850 miljoner människor i världen i hunger. Brist på mat är en mänsklig katastrof som har långsiktiga effekter för människors hälsa och samhällens möjlighet till utveckling och tillväxt.

Vår planet har försett oss med enorma resurser, men ojämlik tillgång och ineffektiv hantering lämnar miljontals människor undernärda.

Näringsriktig mat en mänsklig rättighet

Tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat är en mänsklig rättighet som varje stat har en skyldighet att tillförsäkra sina medborgare.

Genom att främja ett hållbart jordbruk med modern teknik och rättvisa distributionssystem kan vi säkerställa tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat för alla.

Behovet av jordbruksmark ökar i världen, samtidigt som tillgången minskar. En del försvinner till följd av ökenbildning, försaltning, igenväxning och stigande havsvattennivå. En stor del försvinner också på grund av exploatering i form av bebyggelse eller asfaltering. Vid ohållbar odling utarmas jordarna och minskar avkastningen långsiktigt.

Jordbruk i Sverige

Mjölken står för drygt 20 procent av värdet av hela den svenska jordbruksproduktionen. Vi har också en hel del produktion av nöt, gris och fjäderfä. Får och lamm är däremot en ganska obetydlig gren, sett till ekonomisk storlek. Odlingen av vall, spannmål och andra grödor är totalt sett ungefär lika stor som produktionen av kött, mjölk och ägg.

Produktiviteten i Sverige är högre än EU:s genomsnitt. Sverige är ett av få EU-länder som ökat lantbruksproduktionen och samtidigt minskat sin miljö- och klimatinverkan. Dessutom är Sverige världsledande när det gäller djurhållning och antibiotikaanvändning. Det är därför miljösmart att köpa svenskproducerad mat.

Livsmedel och miljö

Svenska hushållens konsumtion av livsmedel står för ungefär en tredjedeldel av hushållens totala konsumtionsbaserade utsläpp. Utsläppen som sker i Sverige från svenska hushålls konsumtion av livsmedel har minskat med drygt 30 procent sedan 1993 till knappt 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Samtidigt har de utsläpp som sker i andra länder, och som beror på svensk konsumtion, ökat med mer än 80 procent till 16 miljoner ton. Idag importeras ungefär hälften av det kött vi äter i Sverige, och största delen av det importerade köttet får rött ljus i WWFs Köttguide.

Jordbrukets läckage av näringsämnen till sjöar och hav har pekats ut som en viktig källa till övergödning och Östersjöns algblomningar med 34 100 ton kväve respektive 1 130 ton fosfor år 2014. Övergödning bidrar bland annat till syrefria bottnar och försvårar torskens fortplantning.

Inom konventionella jordbruk används växtskyddsmedel för att bekämpa ogräs, svampar och skadedjur. Risken med växtskyddsmedel är bland annat att de kan hamna utanför åkern vid besprutning eller följa med regnvatten ut i vattendrag och på så sätt påverka växter och djur negativt. Det riskerar även döda mikroorganismerna som finns i jorden och som arbetar för att hålla jorden bördig.

Livsmedel och hälsa

I Sverige finns vissa problem med att få i oss näringsriktig mat, trots att tillgången till mat är hög. Människor i Sverige har generellt bra matvanor men det finns skillnader som beror på ålder, kön, social och ekonomisk situation och var du bor. Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i Sverige, och det är vanligare i grupper med låg utbildning och låg inkomst. Detta leder till ojämlikhet i hälsa.

De som äter mer än ett halvt kilo i veckan av rött kött som nöt, fläsk och lamm och charkprodukter som korv och skinka har en ökad risk att drabbas av cancer i tjock- och ändtarm. Fiberrik mat från växtriket som till exempel grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter kan bidra till att minska risken för samma cancerform.

Att dricka mycket alkohol, att äta mycket salt mat, att röra på sig för lite och att vara överviktig kan bidra till att blodtrycket blir för högt. Matvanor med mycket frukt och grönt, magra mjölkprodukter och lite salt kan bidra till att minska risken för högt blodtryck.

Mer information

Läs mer om mål 2 på Globala målen och om situationen i Sverige på Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket och Naturvårdsverket.