Hantera avfall på rätt sätt
Att minska och källsortera ditt avfall bidrar till en bättre livsmiljö i din direkta omgivning och i världen, samtidigt som det är en källa till energi.
Tips!
- Prova att kombinera träning med att göra gott för din omgivning genom att plocka skräp samtidigt som du promenerar eller joggar "plogga".
- Släng inte duglig mat i onödan.
- Laga endast den mängd mat du tror att du äter, och låt eventuella rester bli matlådor.
- Bäst före betyder inte dåligt efter. Lukta på maten innan den slängs.
- Frys färska råvaror och rester om du inte har möjlighet att äta dem innan bäst före-datum
- Följ avfallstrappan:
- Minska avfallet kan du göra genom att laga sådant som är trasigt istället för att slänga det och inte köpa saker i onödan.
- Återanvänd. Genom att sälja saker på loppis eller skänka bort sådant du inte behöver, kan andra få användning för det.
- Materialåtervinn. När du lämnar till exempel tidningar, kartonger, glasflaskor, plast och plåtburkar till återvinningen kan materialet återanvändas till nya produkter.
- Energiutvinn. Avfallet som du slänger i soppåsen kan bli fjärrvärme och el efter förbränning.
- Deponera är samma sak som att lägga avfall på en tipp och ska försöka undvikas.
- Källsortera rätt. Kolla gärna på Förpacknings- och Tidningsinsamlingens (FTI) webbplats om du är osäker på hur du ska sortera. Vanliga fel är exempelvis:
- Mycket som slängs i brännbart kan återvinnas till nya produkter.
- Kuvert och Post It lappar ska slängas i brännbart, ej i pappersåtervinningen då klistret förstör pappersmassan.
- Chipspåsar ska sorteras som plast, ej som metallförpackning.
- Värmeljus ska lämnas in på återvinningscentralen, ej som metallförpackning.
- Mediciner ska lämnas in som farligt avfall på Apoteket, inte slängas i sopor eller avlopp
- Tops, sanitetsskydd, etc. ska inte spolas ner i toaletten.
- Matolja, lösningsmedel, färg och andra kemikalier ska lämnas till närmaste miljöstation för farligt avfall, aldrig spolas ner i vasken eller toaletten
Visste du att….
- på 1950-talet gjorde en svensk i genomsnitt av med 50 kg avfall per person och år, idag gör vi av med ca 450 kg?
- 1/3 av all mat som produceras slängs i onödan som matsvinn?
- en pet-flaska tar ca 450 år att brytas ned i naturen, tuggummi tar ca 25 år och ett äppelskrutt cirka en månad?
- farligt avfall som spolas ned i toaletten kan sluta som gödsel på våra åkrar eller i vattnet på våra favoritbadplatser?
- en tesked kvicksilver kan förgifta en medelstor sjö?
- mellan fem och tretton miljoner ton plastavfall och plastskräp hamnar i haven varje år?
- det bildas ca 75 kg avfall för att tillverka en enda mobiltelefon?
- varje år återvinner svenskarna pappersförpackningar som motsvarar en miljon träd
- glas- och metallförpackningar går att återvinna hur många gånger som helst?
- tidningar går att återvinna cirka sex-sju gånger, sen förbränns det till energi?
- om alla aluminiumförpackningar återvinns, räcker den sparade energin för att värma 8.500 småhus?
- om alla svenskar lämnade in sina kapsyler under ett år skulle stålet räcka till 2 200 nya bilar per år?
- en återvunnen aluminiumburk spar energi som räcker till ett dygn vid datorn?
- det är bara 20% av jordens befolkning som använder hela 80% av alla jordens resurser?
- av en matavfallspåse kan man få så mycket biogas att det räcker till tre kilometers bilkörning?