Främmande arter och sjukdomar

Biologisk mångfald minskar om invasiva främmande växter och sjukdomar introduceras och sprids i naturen. När arter dör ut eller trängs undan av andra mer konkurrenskraftiga arter sker en förändring av vår närmiljö. Här kan du läsa mer om några av de främmande invasiva arter och växtsjukdomar som finns etablerade i Vaxholm.

De flesta växtsjukdomar går inte att bota och det enda man kan göra är att förhindra ytterligare spridning men i enstaka fall är även det svårt.

När det gäller invasiva främmande arter är Vaxholm relativt förskonat tack vare att stora delar av kommunen består av öar som bildar barriärer för spridning. Dock är det så att många av de arter som fått fäste i kommunen har förmågan att sprida sig över vatten eller transporteras med hjälp av människan.

Enligt artikel 7 i EU-förordningen är det förbjudet att avsiktligen låta EU-listade arter Länk till annan webbplats. reproducera sig, växa eller odlas och fastighetsägare har ett ansvar för arter på den egna fastigheten. Fastighetsägareansvaret gäller för alla – för privatpersoner, för kommunala och statliga fastighetsägare och för bolag som äger fastigheter. Har en fastighetsägare eller -innehavare fått kännedom om att det på deras fastighet växer en art som finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter har fastighetsägaren/-innehavaren alltså en skyldighet att bekämpa arten. Det är länsstyrelsen som är ansvarig tillsynsmyndighet och får besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att förbuden i EU-förordningen ska följas.

Mer information och råd till allmänheten om hur spridning kan minska finns hos Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.. Misstänker du att du har hittat en invasiv främmande art är det viktiga att du rapporterar det för att förhindra spridning. Enklast rapporterar du på invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.. Kom ihåg att det viktigt att du hanterar avfallet korrekt när du bekämpar en art. Naturvårdsverket har tagit fram en film med tips på hur du hanterar avfallet och minskar risken för ytterligare spridning. Se filmen via denna länk Länk till annan webbplats.

Häggspinnmal

Häggspinnmalen är en fjäril som i sitt larvstadium lever i häggar och spinner in träden i ett spöklikt nät. Trots att alla blad äts upp överlever träden att kalätas flera år i rad.

Angreppen upphör ofta när parasitsteklarna som angriper larverna blir tillräckligt många så de utkonkurrerar fjärilarna. Trädens blad växer ofta ut igen på sensommaren men kan då se bleka och glesa ut.

Larverna lever enbart på häggblad och när de kalätit en hägg måste de hitta ett nytt träd.

Det är inte nödvändigt att bekämpa larverna utan med tiden återhämtar sig häggen.

Jätteloka

Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) är en invasiv art som hotar den biologiska mångfalden genom att deras höga och täta bestånd tränger ut all annan växtlighet. Växten ser ut som ett jättestort hundkäx med kraftig stam och stora blad. Stjälken kan bli flera meter hög och nästan 10 centimeter tjock.

Om man kommer i kontakt med växtsaften och sedan vistas i solljus uppstår en kemisk reaktion som ger brännskadeliknande symtom. Resultatet kan bli kraftig hudirritation, rodnad och blåsor som kan bli stora och smärtsamma. Besvären kan kvarstå i veckor. Skador på huden visar sig ofta inte direkt utan först efter några timmer till ett par dygn efter att man kommit i kontakt med växtsaften. Detta leder till att man kan vistats i solen länge men senare få stora skador. Om du har kommit i kontakt med växtsaften från jättelokan bör du tvätta området med tvål och vatten och sedan skydda det mot direkt solljus under minst en vecka även om du är symtomfri.

Jättebalsamin

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) är en vackert blommande växt som kan bli upp till 2,5 meter och växer i stora bestånd på många håll. Blommorna är rosa och ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Bladen har sågade kanter, vid basen med skaftade körtlar.

Spridningen av jättebalsamin kan förhindras genom att slå den innan den blommar och sätter frö. Jättebalsaminens frukter spricker upp explosionsartat vid beröring vilket medför att fröna kan slungas iväg flera meter. Lättaste sättet att bekämpa dem ör att slå dem eller att rycka upp den med rötterna innan den blommar. Var försiktig vid hantering av växten, frön och jordmassor som kan innehålla frön. De ska inte komposteras utan förbrännas eller lämnas till återvinningscentral.

Parkslide

Parkslide (Reynoutria japonica) är en seglivad växt med otrolig spridningskraft. Parklsiden liknar till utseendet bambu och kan bli upp till 2,5 meter hög. Stjälken är grov med rödaktiga fläckar med kala, äggrunda blad. Den blommar blommar september-oktober med vanligen vita, ibland rosa blommor som växer i glesa, greniga klasar från bladvecken.

Parkslide är besvärlig att bekämpa och det finns idag inga metoder som får bort växten på kort sikt. Det pågår undersökningar runt om i Sverige för att hitta bra metoder för att bekämpa växten men fram till dess är en kombination av flera metoder den bästa lösningen. Genom att slå av ovanjordiska delar, täckning med markduk och slutligen täckning med 30 cm lager jord eller grus kan man begränsa tillväxten. Generellt ska man undvika att gräva eller kapa rötter då det finns stor risk att växten skjuter nya skott.

Almsjuka

Almsjuka är en smittsam sjukdom som orsakar många skador Det finns idag inget botermedel mot sjukdomen och allt flera almar drabbas. Sjukdomen orsakas av en svamp som i sin tur sprids med en skalbagge, almsplintborren.

Tecken på att en alm har drabbats av almsjuka är att gröna blad skrumpnar och hänger på försommaren för att redan efter några dagar bli gula till bruna. Angreppet drabbar efterhand flera grenar och medför en försvagning av trädet vilket slutligen kan leda till att det dör.

Har du misstankar om att en alm på din fastighet drabbats av almsjuka, kontakta en arborist som kan ge dig råd om hur du bäst tar hand om det för att minimera smittspridning.

Askskottsjuka

Askskottsjuka är vad det heter, en sjukdom som främst drabbar unga skott. Skotten bli rödaktiga till bruna som resultat av att innerbarken dör. Under sommaren kan angreppet utvecklas vidare i grenarna och ibland även drabba stammen. Många tror att det hjälper att avverka drabbade träd i tron om att det minskar spridningen av sjukdomen men det är fel. Svampsporerna sprids via luften. Träd som på grund av sin kondition löper en risk att falla ska naturligtvis tas ned om de utgör en risk för liv eller egendom. Asken är sedan 2010 fridlyst.

Häggspinnmal

Häggspinnmalen är en fjäril som i sitt larvstadium lever i häggar och spinner in träden i ett spöklikt nät. Trots att alla blad äts upp överlever träden att kalätas flera år i rad.

Angreppen upphör ofta när parasitsteklarna som angriper larverna blir tillräckligt många så de utkonkurrerar fjärilarna. Trädens blad växer ofta ut igen på sensommaren men kan då se bleka och glesa ut.

Larverna lever enbart på häggblad och när de kalätit en hägg måste de hitta ett nytt träd.

Det är inte nödvändigt att bekämpa larverna utan med tiden återhämtar sig häggen.