logo

Kontakta oss

Besöksadress

Kemisvägen 8
183 80 Täby

Telefon

08-578 663 00

Har du frågor om innehållet på den här sidan

Vilda djur och skyddsjakt

Vilda djur är ett naturligt inslag i vår natur men ibland kan djur orsaka skada på egendom eller sprida smitta. Det kan även hända att du påträffar ett dött eller skadat djur. Vart du ska vända dig är beroende av var djuret påträffas och vilken skada det gör.

Döda djur ska tas hand om av fastighetsägaren.


När det gäller Vaxholms stads mark ska döda djur tas om hand av stadens entreprenörer och viltvårdare som du kan rapportera till på tfn: 08 - 541 708 00


På Bogesundlandet är Statens fastighetsverk (tfn: 08-696 70 00) markägare och deras arrendatorer ansvarar för att ta hand om döda och skadade djur.

Vilda djur i vår närhet


Vilda djur hör hemma i naturen men allteftersom våra städer expanderar så väljer många djur tätorter som boplats. Det gäller änder, måsar, rovfåglar och en lång rad småfåglar, men också däggdjur som hare, igelkott, mård, räv och grävling.


De vilda djuren kan orsaka störningar och vålla skada. Djuren väljer tätorten – hus, gårdar och industriområden – för att platserna har rätt förutsättningar för dem. Det kan vara platser där det finnas gott om föda, där de klarar sig bra från rovdjur och lyckas bra med att föda upp sina ungar. Staden eller tätorten är alltså inte fel plats för vilda djur och deras ungar, men det kan bli krockar mellan människor, våra husdjur och de vilda djuren.


Många vänder sig till tekniska enheten med dessa problem. Detta är dock oftast inte en fråga för Vaxholms stad eftersom de vilda djuren för det mesta inte utgör någon olägenhet för människors hälsa eller miljön. Ansvaret för att hantera vilda djur som orsakar skada eller stör ligger på fastighetsägaren, såväl kommunal som privat fastighetsägare. Om du har problem med vilda djur finns tips på åtgärder nedan.

 

Trafikskadat vilt

Djur som skadats eller dött i trafiken skall anmälas till polisen. Ring alltid 112 och gör en polisanmälan om du skadat ett djur eller hittar ett trafikskadat djur vid vägen.

 

Vid polisanmälan av en viltolycka ska du uppge:

  • Dina person- och fordonsuppgifter.
  • Var olycksplatsen är, ort, vägnummer och eller andra kännemärken.
  • Vilken typ av djur som är inblandat, om det finns kvar på platsen eller i vilken riktning det försvunnit.

 

Skadade djur och övergivna ungar

​Det är inte ovanligt att se vilda, till synes "övergivna", djurungar i naturen. Under vår och försommar föder många djur sina ungar. Många gånger kan de upplevas som att ensamma ungar är övergiva men ofta är föräldrarna i närheten utan att visa sig. Det är en myt att honan överger sina ungar om människan har tagit i dem. Vet du säker att ungen är övergiven ska du kontakta polisen (tfn. 114 14) eller viltrehabilterare, detsamma gäller om du hittar ett skadat djur i naturen.

 

Viltrehabiliterare i Stockholms län:

Chatarina Krångh

(fladdermöss, harpaltar, ekorrar, igelkottar, tornseglare)

Journr: 073-642 87 12

E-post: chatarina.krangh@gmail.com

www.viltrehab.se

 

Suzzie Engström

Tomta-Ekevägen 97

761 75 Norrtälje

Mobil: 076-200 43 63

E-post: suzzie6@hotmail.com

www.lillavilthusetnorrtalje.dinstudio.se

Grävlingar

Grävlingen är ingen effektiv jägare men kan ställa till problem för husägare genom att den gräver gryt eller skapar latrin under huset.

 

Grävlingen är aktiv i skymningen och på natten. Den är allätare och äter allt från ägg, as, rötter, lökar, frukter, grodor till insekter.

 

Du bör se upp om en grävling har börjat att boa in sig under en husgrund på tomten. De är skickliga grävare och kan bygga stora gryt. Försök så fort du har upptäckt den att försöka avskräcka den genom att hänga upp trasor eller dylikt indränkta med mänsliga dofter i anslutning där den gräver. Ingången bör sättas igen och husgrunden tätas. Det måste ske nattetid när den nattaktiva grävlingen är ute.

 

Om detta inte hjälper kan skyddsjakt tllämpas. För mer information och för att komma i kontakt med viltvårdare kontakta tekniska enheten på tfn: 08 - 541 708 00

 

Råttor och möss

Råttor och möss har blivit allt vanligare i vår närmiljö. Därför är det viktigt att tänka på att inte lämna sopor ute och att vara uppmärksam om man matar småfåglar på vintern så att inte stora mängder frön faller ner på gräsmattan.

 

Det finns flera sätt att bekämpa råttor och möss. Vanliga slagfällor är många gånger att föredra framför att använda gift. De är effektiva, billiga och miljövänliga. Döda råttor luktar mycket illa, och det kan vara svårt att hitta råttor som gömt sig när de håller på att dö. Om man ändå bestämmer sig för att använda gift för att bli av med gnagarna måste man vara mycket noggrann med att barn och sällskapsdjur inte kan komma åt giftet.

 

Kom ihåg att det är fastighetsägaren som är ansvarig för att bekämpa råttor och möss.

 

Ormar

På våren lockar solen fram ormarna ur sina gömställen. I Sverige är det enbart huggormen som är giftig men den går aldrig till anfall och biter om man inte råkar trampa på eller skrämma den.

 

Alla sorters ormar är fridlysta i Sverige. Det innebär att det är förbjudet att döda, skada eller fånga ormar och deras ägg och ungar. Det råder dock undantag om du hittar en huggorm på din tomt. Då får du fånga in och flytta den. Endast om detta inte är möjligt, och ingen annan lösning finns, får du döda huggormen.

 

Lättaste sättet att flytta en orm är genom att använda en lövräfsa och lyfta ner ormen i en hink och sedan lägga något över hinken. Om du är osäker på hur man handskas med ormar kan du vända dig till Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor som kan ge ytterligare tips.

 

Om du blir biten av en huggorm ska du försöka hålla dig lugn och hålla den bitna kroppsdelen så stilla som möjligt, lägg dig gärna ner. Lämna bettstället helt i fred. Sug, skär eller kläm inte. Använd inget avsnörande förband.

Kontakta alltid sjukhus eller vårdcentral om du har blivit biten av en orm. Giftinformationscentralen informerar och ger råd om förgiftningar. Den nås dygnet runt på telefonnummer 010-456 67 00 eller via 112.

 

Fladdermöss

I Sverige finns det 19 arter fladdermöss som alla lever på insekter. Eftersom fladdermössen är insektsätare gör de ingen skada på till exempel hus, inventarier eller livsmedel. Djuren gör i stället nytta genom att äta skadegörande insekter i trädgårdarna. 

 

Det är framför allt tillgången på insekter som styr fladdermössens val av bostad. Djuren söker sig till det hus som råkar ligga bäst till, oavsett om det är gammalt eller nytt. Att det ibland är gott om fladdermöss även i tät villabebyggelse beror främst på att gatubelysningen drar till sig mycket insekter. Fritidshus utnyttjas ofta som övervindringsplatser på grund av att de står tomma och ouppvärmda vintertid och är störningsfria.

 

Fladdermöss är skyddade av artskyddsöfrordningen och europeisk konvention vilket även innefattar fladdermössens boplatser och viktigaste jaktrevir. Det här innebär att det är förbjudet att fånga, döda eller flytta
fladdermöss och man får inte heller förstöra deras boplatser. Länsstyrelsen kan medge dispens.

 

Ibland får man in fladdermöss i bostadsrum. Det händer särskilt i slutet av juli och början av augusti när ungarna håller på att lära sig flyga. Bästa sättet att få ut fladdermusen är att öppna fönstren på vid gavel och eventuellt släcka ljuset. Det brukar då inte dröja länge förrän den själv hittar ut.

 

Fåglar

Under våren och sommaren när fåglarna häckar kan vissa fågelarter uppträda aggressivt, exempelvis svanar och måsar, mot andra djur eller människor som de upplever hotar sina ungar. Aggressiviteten upphör oftast snabbt när ungarna blivit flygfärdiga och självständiga. Under tiden kan man skydda sig med ett paraply.

 

Viktigt att tänka på är att undvika att lämna mat framme när du äter ute eller mata fåglar under vår/sommar/höst sant att se till att sopkärl är väl tillslutna så att fåglarna inte kommer åt innehållet. Fåglar lär sig snabbt var det finns mat att tillgå och försvinner oftast när maten tas bort.

 

I undantagsfall kan skyddsjakt tillämpas men detta har endast en kortvarig effekt och används därför sällan i tätbebyggda områden. För mer information och för att komma i kontakt med viltvårdare kontakta tekniska enheten på telefon: 08 - 541 708 00 eller läs mer om skadedjur och vilda djur på Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontors webbsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

Vildsvin

Vildsvinet är normalt nattaktivt men kan om det lever ostört vara aktivt och leta föda även på dagen. Ofta tar det sin daglega i en tät granplantering eller i våtmarker i närheten av odlad mark. I regel är vildsvinet extremt skyggt men det går inte att uttala sig globalt om detta, då vildsvin även omfattar förvildade tamgrisar eller vildsvin med stor del tamgrisgener, vilka är mycket mindre skygga för människan.

 

Vildsvinet har ganska dålig syn (dock inte så dålig som ryktet säger) men en god hörsel och ett extremt bra luktsinne. Svinen kan känna lukten av en människa på nära 1 kilometers håll om vinden ligger rätt.Om du trots allt skulle stöta på ett vildsvin ge dig till känna på ett tydligt sätt. Vifta med ben, armar - sjung och prata. Vänd dig sen om och gå tydligt därifrån. Men håll kvar ett öga bakåt. Ibland kan vildsvinen genomföra så kallade skenattacker men vildsvinen stannar normalt cirka tio meter innan de kommer fram. Går man inte undan då, kan de skenattackera igen och komma några meter närmare.

 

Getingar

Getingar är nyttiga insekter då de lever som rovdjur och livnär sig på andra insekter som exempelvis skadedjur i våra trädgårdar,
särskilt under våren och försommaren. De utgör också viktiga pollinerare av fruktträd och andra växter. Från midsommar äter arbetargetingarna frukt och söta saker och lockas därför ofta in i våra hus av matlagningslukten.

 

Det finns flera olika arter getingar i Sverige samt även andra arter insekter som imiterar getingarnas utseende. Gemensamt för alla arter getingar är att de ska behandlas med respekt eftersom att ett getingstick kan få allvarliga följder för den som är överkänslig. Normalt sticks bara getingar om de blir rädda eller attackerade.

 

Om getingar inte stör eller är till besvär, låt dem vara. Ett getingbo överlever bara en sommar och när hösten kommer dör getingsamhället vilket gör att sanering av getingbon på hösten inte fyller någon funktion

 

Ett getingsamhälle kan bli väldigt stort och kräver mycket mat. Därför beter sig getingar ganska inprogrammerat och flyger från boet till maten. Det man kan göra är att försöka störa den rytmen genom att vara noga med att ta bort all mat direkt, torka borden och undvika att ha saker framme.

 

Om man närmar sig ett getingbo kan man undvika färgstarka och mönstrade kläder. Man bör heller inte ha för mycket alkohol på sig som till exempel parfym eller deodorant.

 

De flesta hemförsäkringar täcker sanering av getinbon, utan självrisk. Kontakta ditt försäkringsbolag för hjälp.

Dela sidan