logo

Kontakta oss

Besöksadress

Eriksövägen 27

Telefon

08-541 708 00

Har du frågor om innehållet på den här sidan

Hållbar konsumtion och produktion

Mål 3. Hälsa och välbefinnande

Omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor och tjänster är en nödvändighet för att minska negativ påverkan på klimat och miljö samt människors hälsa. Särskilt utvecklingsländer påverkas i hög grad av klimatförändringar och annan miljöpåverkan vilket innebär ökad fattigdom och minskad välfärd.

En hållbar konsumtion och produktion innebär en effektiv användning av resurser, hänsyn till ekosystemtjänster som är nödvändiga för försörjningen samt minskad påverkan från farliga kemikalier.

Detta innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, näringslivsutveckling på en global marknad, ökad sysselsättning och förbättrad hälsa och därmed minskad fattigdom. Hållbara konsumtions- och produktionsmönster är därför även en förutsättning för att ställa om till en cirkulär ekonomi och för en hållbar utveckling.


Begreppet cirkulär ekonomi förstås kanske enklast i kontrast till den linjära ekonomi som har präglat samhällets industrialisering. Förenklat beskrivet har den linjära ekonomin handlat om att utvinna naturresurser, producera, konsumera och sedan bli kvitt avfallet, ibland uttryckt som ”slit och släng”. Cirkulär ekonomi fungerar istället som ett slutet kretslopp, där avfall motverkas genom reparation och underhåll, men sedan ses som en resurs som antingen kan återanvändas inom delningsekonomin (dela, sälj, byt, skänk bort), återvinnas som material till en ny produkt eller i sista hand utvinna energi vid förbränning. Cirkulär ekonomi fokuserar även på att eliminera gifter från kretsloppet.


Den linjära ekonomin har skapat framgång och välstånd i framför allt västvärlden, men det har skett på bekostnad av ekosystem och i slutändan människors levnadsförhållanden i form av exempelvis förminskade eller förgiftade vattenresurser, utarmade jordar, minskande fiskebestånd och klimatförändringar. Med en växande global befolkning och medelklass blir det extra viktigt att ändra inställningen till konsumtion och avfall, och se det mer som ett kretslopp.

 

Sverige har de senaste åren haft en positiv trend med minskande CO2-utsläpp som sker inom landets gränser. Trots det har utsläppen som svenskar ger upphov till ökat under samma period, och genomsnitts-svensken släpper ut hela 11 ton CO2e* per år. Det är 9 ton mer än vad som krävs för att klara Parisavtalet. Detta beror på att vi flyttat mycket av våra utsläpp utanför Sveriges gränser, men när vi konsumerar varor och tjänster lämnas ett fotavtryck i andra delar av  världen. Detta beräknas med konsumtionsbaserade CO2-utsläpp och i Sverige är det alltså 11 ton per person och år, totalt 105,03 miljoner ton CO2e* 2015.

 

Källa: Naturvårdsverket


Produktionen och konsumtionen lämnar inte "bara" växthusgasutsläpp som fotavtryck, utan det är även ofta vattenintensivt (exempelvis bomull och kött), kemikalieintensivt (exempelvis teknik och kläder) och ger upphov till skövling av regnskog (exempelvis palmolja och kött). Sveriges ekologiska fotavtryck är så stort, att om alla konsumerade som svenskarna skulle det krävas fler än 4 jordklot. Det placerar oss (tillsammans med oljestaterna och flera länder i väst) i topp 20 när det gäller att leva över planetens gränser. Det finns en tydlig koppling mellan ekologiska fotavtryck och köpkraften.

 

Läs mer om mål 12 på Globala målens hemsida och om situationen i Sverige på Naturvårdsverkets hemsida


 

* CO2e=koldioxidekvivalenter. För att få alla växthusgaser (t.ex. metan och lustgas) jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med den växthuseffekt gasen har. Resultatet blir CO2e. Källa: Naturvårdsverketlänk till annan webbplats




 

Sidan publicerades: 2018-11-08