logo

Kontakta oss

Besöksadress

Eriksövägen 27
185 37
Vaxholm

Telefon

08 - 541 708 00

Har du frågor om innehållet på den här sidan

Sammanträdesteknik

Här hittar du information om viktiga begrepp och regler för sammanträden.

Närvarorätt

Kommunfullmäktiges sammanträden är öppna för allmänheten.

Kommunstyrelsens och nämndernas sammanträden är inte offentliga.


Närvarorätt har respektive nämnds ledamöter, ersättare, föredragande tjänstepersoner samt övriga som nämnden godkänner. Personalföreträdare har rätt att delta i nämndens överläggningar men inte i besluten.


Ersättare

Om en ledamot är förhindrad att delta vid sammanträdet ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe.

En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har alltid rätt att tjänstgöra även om ersättare trätt in.

En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde framför annan ersättare, oberoende av turordningen.

Växeltjänstgöring är ej tillåtet med undantag för jäv eller om styrkebalansen mellan partierna påverkas.


Ni är själva ansvariga för att meddela er ersättare vid frånvaro på ett sammanträde.

Inkallelse av ersättare i kommunfullmäktige
I fullmäktige gäller att en frånvarande ledamot endast kan ersättas med en ersättare från samma parti. Inkallelseordningen framgår av länsstyrelsens sammanräkning.


Om ingen ersättare från samma parti finns att tillgå lämnas platsen tom.

Inkallelse av ersättare i styrelse och nämnder
I nämnderna gäller att frånvarande ledamot ersätts enligt av fullmäktige beslutad inträdesordning och så länge det finns en ersättare att tillgå ska denna tjänstgöra. Detta innebär att partiväxling kan förekomma.



För ledamot från:         Inträder ersättare från:

M                          

M, KD, L, C, S, SD, WP, MP, V

L

L, C, S, M, KD, MP, V, WP

C

C, L, S, M, MP, KD, WP, V

KD

KD, M, C, L, S, WP, MP, SD, V

MP

MP, V, C, S, L, M

S

S, C, L, V, MP, WP

V

V, MP, S, WP, C, L, KD, M, SD

WP

WP, V, S, KD, C, L, M, MP, SD

SD

SD, KD, WP, M


Fastställande av föredragningslistan
Innan kallelsen till ett sammanträde skickas ut ansvarar ordföranden för föredragningslistan och har både rätt att anmäla och ta bort ärenden.


När sammanträdet öppnas fastställs föredragningslistan och nämnden/styrelsen kan genom majoritet lägga till eller ta bort ärenden.


Jäv

Jäv uppstår när någon av de förtroendedvalda i den beslutande församlingen är partisk i ett ärende eller där det finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet för personens opartiskhet. En förtroendevald som är jävig får inte vara med när det ärendet behandlas.


Varje förtroendevald ansvarar själv för att anmäla jäv.


Yrkanden
Ett yrkande är ett förslag till beslut. Alla yrkanden som inte avser bifall/avslag bör lämnas in skriftligt.

Nedan listas olika typer av yrkanden.

Formella yrkanden
Bordläggning:
Ett förslag om att beslut i ärendet skjuts upp till nästkommande sammanträde. Vid beslut om bordläggning tas ärendet upp i oförändrad form vid nästa sammanträde.


Återremiss: Ett förslag om att ärendet återremitteras till förvaltningen för vidare beredning. En återremiss måste alltid motiveras/innehålla en förklaring av vad det är som saknas eller behöver förtydligas i beslutsunderlaget.


Minoritetsåteremiss/minoritetsbordläggning: I kommunfullmäktige ska ett ärende bordläggas eller återemitteras om minst en tredjedel av ledamöterna begär detta. Om ett ärende tidigare bordlagts/återemitteras på begäran av en minoritet krävs enkel majoritet när ärendet tas upp igen.


Materiella yrkanden
Bifall:
Besluta om förvaltningens förslag eller instämma i annan ledamots förslag.

Avslag: Besluta inte om förvaltningens förslag eller annan ledamots förslag och ersätt inte förslaget med något annat.


Tilläggsyrkande: Besluta enligt förvaltningens/annan ledamots förslag men med ett angivet tillägg.


Nytt förslag: Besluta om ett nytt förslag till beslut.


Beslut
När alla yrkanden är lämnade sammanfattar ordföranden yrkandena och frågar om nämnden är redo för beslut.

Ordföranden ställer sedan proposition på respektive yrkande (föreslår respektive yrkande som förslag till beslut).

Ordföranden finner genom acklamation bifall till ett av yrkandena.


Avstå från att delta i ett beslut
Som ledamot har du rätt att avstå från att delta i ett beslut, du behöver då anmäla detta till ordföranden innan beslut i ärendet är fattat.

Rör ärendet myndighetsutövning mot enskild är du skyldig att delta i beslutet.


Votering/omröstning
Om du anser att det genom acklamationsbeslutet inte står klart vilket yrkandena det var som skulle bifallas kan du som ledamot begära votering.


Som ledamot har du rätt att avstå från att delta i en votering, ordföranden är alltid skyldig att delta när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras.


Rör ärendet myndighetsutövning mot enskild är du som ledamot skyldig att delta i voteringen.


Reservation
En ledamot som har deltagit i ett beslut får reservera sig mot beslutet. Reservationen kan vara muntlig eller skriftlig och ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Vanligast är att en ledamot reserverar sig till förmån för eget yrkande. En skriftlig reservation ska lämnas till sekreteraren senast vid tidpunkt för justering. En ledamot kan anmäla en reservation för sin partigrupp.


En reservation innebär att ledamoten/partiet tar avstånd från det beslut som är fattat.


Protokollsanteckning
En protokollsanteckning innebär att du vill få din åsikt i ett beslut antecknad till protokollet utan att ta avstånd från beslutet.

En ledamot har ingen rätt att lämna en protokollsanteckning utan detta ska godkännas av ordföranden eller på begäran av nämnden. Protokollsanteckningar bör inlämnas skriftligen.

En protokollsanteckning bör föras in i protokollet i så nära anslutning till beslutet som möjligt. En protokollsanteckning är med fördel kortfattad. Vid längre protokollsanteckning bör den istället läggas som bilaga till protokollet.


Initiativrätt i nämnderna

Nämndledamöter har rätt att initiera ärenden. Detta bör göras skriftligt och det ska tydligt framgå vad ärendet berör och vad ledamoten yrkar.


Det är sedan nämndens majoritet som avgör om yrkandet ska bifallas eller avslås under pågående sammanträde eller om ärendet ska överlämnas till förvaltningen för beredning.

Motioner, interpellationer och enkla frågor i kommunfullmäktige
Motioner, interpellationer och enkla frågor är de verktyg fullmäktigeledamöter kan använda för att ställa frågor eller initiera ärenden.


Motioner, interpellationer och enkla frågor lämnas in till kansliet senast 14 dagar före det sammanträde man vill att den/de ska tas upp. Vid senare inlämning kommer de inte tas med förrän vid nästkommande sammanträde.


För att kunna väcka en motion, interpellera eller ställa en enkel fråga måste ledamoten eller den tjänstgörande ersättaren vara i tjänst under den punkt på dagordningen då nya motioner, interpellationer och enkla frågor gås igenom.


Motion
Genom att väcka en motion startas ett ärende kring en fråga som man vill att kommunen ska fatta ett visst beslut kring. En motion ska behandla ett sakområde och innehålla ett förslag till beslut som kommunen kan avgöra.


Motioner bereds av kommunstyrelsen och av den facknämnd för det sakområde motionen berör och lämnas sedan tillbaka till fullmäktige för beslut.

”Enkel fråga”
Du kan ställa en ”enkel fråga” när du vill få upplysningar om enklare sakförhållanden. Frågan ska i princip utan föregående utredning kunna besvaras med ett ja eller nej.


För att en fråga ska få ställas ska den rikta sig till ordföranden i den nämnd som är ansvarig för det sakinnehåll frågan berör.

En enkel fråga besvara vid det sammanträde som frågan ställs och debatten begränsas till den som har ställt och frågan och den som ska besvara den.

Interpellation
En interpellation kan vara mer omfattande och innehålla flera delfrågor.


Interpellationen ställs till den nämndordförande interpellationens sakinnehåll riktar sig till.


En interpellation besvarar normalt vid sammanträdet efter det att interpellationen lämnats in och vid debatten kring en interpellation får alla ledamöter och tjänstgörande ersättare delta (överenskommelse om tidsbegränsning finns).


Efter sammanträdet


Justering av protokoll

Att justera ett protokoll innebär att protokollet kontrolleras så att det överensstämmer med vad som verkligen beslutats. Protokollet justeras (undertecknas) av ordföranden och ytterligare minst en ledamot (i kommunfullmäktige två ledamöter) som utses vid sammanträdets början. Justering ska ske senast 14 dagar efter sammanträdesdagen på tid som ordföranden bestämmer och meddelar vid sammanträdet.

Vid brådskande ärenden kan protokollet eller enstaka paragrafer justeras omedelbart efter sammanträdet. Detta innebär att sekreteraren färdigställer protokollet/paragrafen och att ordföranden och justeringspersoner undertecknar omedelbart efter sammanträdet.


Anslag av protokoll

Protokollen ska anslås senast två dagar efter justering på kommunens digitala anslagstavla. Det ska sitta uppe i tre veckor och under denna tid går besluten att överklaga.


Expediering av beslut

När protokollet blivit justerat och anslaget så expedieras beslutet, vilket innebär att beslutet skickas till de instanser eller personer som blir berörda av beslutet eller har väckt ärendet.

 

Sidan publicerades: 2019-10-30