Biologiska mångfaldens dag 22/5

Måndag 22 maj firas biologiska mångfaldens dag, instiftad av FN för att uppmärksamma bevarandet av naturens mångfald och öka förståelsen för en artrik natur. I samband med denna naturens högtidsdag presenterar vi här tre spännande arter som finns i Vaxholm; Grönsanbbvinge, Göktyta och Brunört.

Klimatförändringarna och minskad biologisk mångfald är vår tids stora ödesfrågor. I takt med ökad markanvändning, resursuttag och ett varmare klimat påverkas såväl arter som ekosystem. I förlängningen är risken att vi människor får mindre tillgång till ekosystemtjänster, som är naturens service till oss. Det kan till exempel vara pollinering av våra grödor, rening av grundvatten, jordmånsbildning eller trävaror.

I samband med biologiska mångfaldens dag arrangeras många aktiviteter i Sverige och världen .

Här kan du hitta vad som händer i din närhet: Biologiska mångfaldens dag, biomfdag.se Länk till annan webbplats.

Du kan vara med

Vill du vara med och fira? Gå ut i naturen och njut av vårnaturen. Ta gärna med en kikare, flora, insekts- eller fågelbok för att titta närmade på artrikedomen och den biologiska mångfalden.

Du kan också plantera fröer i krukor eller rabatter, fröså eller plantera växter till exempel solrosor, som ger fröer till fåglar eller nektar till bin och insekter.

Artrikedom i Vaxholm

På denna Naturens högtidsdag passar vi på att hylla Vaxholms artrikedom genom att presentera tre arter från inventeringar i Vaxholm som gjorts under perioden 2017–2022.

Grönsnabbvinge

https://www.dagfjarilar.lu.se/forum/galleri/gronsnabbvinge-4

Grönsnabbvingen är brun på ovansidan och hanen har en ljusare fläck i framkanten av framvingen. När fjärilen sitter still har den alltid vingarna hopfällda, oftast på något blad. Den gulgröna färgen på undersidan är ett bra kamouflage.

Värdväxt är platsen där fjärilen lägger ägg och där larverna hämtar sin föda. Grönsnabbvingens värdväxter är bland annat blåbär, ginst, hallon och klöverarter.

Larven är grön, ibland med smala gulgröna linjer, och den blir upp till 15 millimeter lång. Grönsnabbvingens flyger i norr under en generation april - juni och i söder i flera generationer mars – juli.

Arten hittades ute på Bogesund, mellan Pålsundsvägen och Bogesundslandets naturreservat.

Göktyta

Göktytan är en hackspett, som ofta befinner sig på marken och födosöker efter myror. Den äter även andra insekter som bladlöss, fjärilslarver, skalbaggar som den hittar med sin långa, klibbiga, utsträckbara tunga drar fram ur springor och hål i träden eller på marken.

Flykten är vågformig. Arten håller till i öppna skogar och lundar, torra hyggen, trädgårdar och parker. Fågeln är 25–27 cm, askgrå med rostbrun anstrykning och finspräcklig av brunt, rostgult och svart.

Den är en flyttfågel och kommer till Sverige för häckning i april/maj och återvänder i augusti oftast till tropiska Afrika. Boet är placerat i en naturlig trädhåla eller fågelholk. Den inreder inte sitt bo, utan lägger äggen (6-10) direkt på underlaget. Där sitter fågeln ofta vid ingången. Göktytans läte är ett gällt och lättigenkännligt "ty-ty-ty-ty-ty-ty.

Fågeln är en symbol för passionerad och rastlös kärlek i grekisk mytologi.

© Sebastian Sundberg/SLU Artdatabanken

Arten upptäcktes under fågelinventeringen på Rindö/Skarpö.

Brunört

Arten tillhör familjen kransblommiga växter och är en tämligen liten flerårig växt (5-30 cm). Den växer oftast på ängar, gräsmarker, dikeskanter och skogsmark. Blomman har ett tvåläppigt hårigt foder och har blomställningarna samlade till ett ax i toppen. Blomman är blåviolett men finns i färger som röd och gulvit. Blomningstid är juli – augusti.

Brunört har en tämligen stark lukt och har använts i kinesisk medicin för dess anti inflammatoriska verkan.

Arten hittades på Vaxö, Eriksö.