• Ta en tur till Vaxholm på fredag kväll
    Ta en tur till Vaxholm på fredag kväll
    Fotograf:
  • Norrhamnen
    Norrhamnen i Vaxholm
    Fotograf: Jesper Wahlström
  • Skärgårdsmarknad Vaxholm 19 augusti
    Skärgårdsmarknad Vaxholm 18 augusti
    Fotograf: Jesper Wahlström
  • Skärgårdsbåtens dag
    Skärgårdsbåtens dag 13 juni
    Fotograf: Jesper Wahlström
  • Fira Nationaldagen, 6 juni, i Vaxholm!
    Fira Nationaldagen, 6 juni
    Fotograf:

Rindö By

 

Här kan du läsa mer om Rindö bys historia.

Rindö by är Rindös äldsta centralort och platsen där öns ägare bott. Första gången Rindö och en Rindöbo omnämns i text var den 14 februari 1322 då Ingebernum de RyndØ, Ingebjörn på Rindö bevittnade ett bytesdokument vid Värmdö ting. Året därpå, den 1 april 1323, dök Ingebjörn upp igen i källorna och då omnämndes också ytterligare en bonde på Rindö. Kettil. Rindö har sedan allra äldsta tider varit ägd av bönder, Ingebjörn och Kettil var två självägande bönderna som ägde var sin gård, var sitt mantal. Längre fram i historien betecknades Rindö som ett skattehemman, bönder ägde alltså själva sin jord och betalade sin skatt till Kronan.

Den första kartan över Rindö upprättades någon gång under 1640-talet. I kartan är de två gårdarna namngivna som Norrgården och Södergården. Rindö Norrgård låg på den västra kanten av den höjdrygg som skjuter ut mot dagen Lillholme, alltså ungefär där Stenhuset ligger idag. Södergården låg i den från Trälhavet skyddade sydsluttningen ned mot gärdet.

Under andra halvan av 1600-talet förlänade Kronan även skatteböndernas skatt till adelsmän. Rindös ränta förlänades till amiralen Klas Flemming på Norrnäs. Under 1670-talet innehade Erik Johansson Klöfverskjöld skatten från Rindös bönder och under 1670-talet köpte Klöfverskjöld gården av bönderna. Rindö noterades kring 1679 som säteri. Rindö säteri, som låg väl synlig på bergsknallen ut mot Rindösundet och Trälhavet, var en timrad karolinergård med två flyglar vända åt söder.

Genom giftermål och arv övergick Rindös ägarskap från släkten Klöfverskjöld via släkterna Sneckenberg och Snack till kammarrådet Johan Lagermarck. Lagermarcks änka sålde kring 1745 ön till körsnären Johan Henrik Hessler. Man antar att det var denne Hessler som påbörjade bygget av Stenhuset i Rindöby. Teglet till bygget ska ha kommit från Hästnackens tegelbruk. Hessler hade finansierat köpet och bygget av huset via lanträntmästare Johan Carl Blix och kring 1747 övergick ön i dennes ägo då Hessler inte förmådde betala sin skuld. Blix dotter Helena Emerentia gifte sig 1770 med löjtnanten Claes Fredrik Stjernefelt och paret bodde under resten av 1700-talet i huset. Under 1700-talet hörde tre torp till gården, Grisslemaren, Mjöldammen och Storvass. 1797 sålde Stjernefelt Rindö till sex bönder och byn och ön delades mellan de nya delägarna. Stenhuset delades i två delar och husets ägarskap kom därefter att vara delat de kommande 189 åren.

Försäljningen av ön ligger till grund för Rindös nuvarande uppdelning. Kring sekelskiftet 1800 byggdes Västergården i västra delen av byn, och det röda trähuset strax nordost om Stenhuset för de nya Rindöbönderna. Under 1800-talet gjordes mängder med marktransaktioner och uppdelning av mark och kring 1850 ålade en bonde att bygga sin bostadsbyggnad ute på Ekudden och Västergården delades vid denna tid i två separata delar. Under 1800-talets sista decennier skiftades byns delägarskap vidare och en delägare ålades att flytta ut till Petersberg på södra delen av ön och en till Röräng vid Rindösundets strand.

Kronan köpte och exproprierade under 1800-talet markområden av Rindös bönder för byggandet av Rindö Redutt, Oskar-Fredriksborgs fort, Kruthus och ett flertal kanonbatterier. Kring sekelskiftet 1900 inlöstes mark för de nya regementena KA1 och I26 av bönderna i byn.


Senaste publicerad av: Mikaela Lodén

Datum: 2016-06-03