Nulägesbeskrivning

Här kan du ta del av den nulägesbeskrivning som sammanställdes som ett första steg i projektet centrumutveckling.

Bakgrund

Den 24 mars 2022 gav kommunstyrelsen (KS) näringslivsberedningen i uppdrag att, i dialog med näringslivet, ta fram en strategi och handlingsplan för hur Vaxholms stadskärna på östra Vaxön på tio års sikt ska utvecklas till ett levande, hållbart och attraktivt centrum året runt.

Projektet pågår fram till våren 2024 och kommer att genomföras i följande steg:

1. Nulägesbeskrivning (september 2022 – februari 2023, KS 23 mars)
2. Strategiarbete (mars 2023 – oktober 2023, KS 23 november)
3. Handlingsplan (november 2023 – februari/mars 2024)

Varje steg bereds i näringslivsberedningen och godkänns av kommunstyrelsen innan nästa steg i arbetet tar vid.

Här beskrivs steg 1, Vaxholms centrums nuläge.

Metod nulägesbeskrivning

Nulägesbeskrivningen baseras på gruppintervjuer med ett 20-tal representanter för Vaxholms näringsliv och föreningsliv, samtal med fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i centrum, workshops med kommuninvånare i olika åldrar boende på Vaxön, Rindö, Resarö och Kullön samt möten med tjänstepersoner inom stadsbyggnadsförvaltningen i Vaxholms stad. Samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige (KF) har också getts möjlighet att komma med inspel via näringslivberedningen och nämnden för teknik fritid och kultur.

Följande organisationer finns representerade i arbetet genom intervjuer eller inskickat underlag:

• Företagarna Vaxholm
• Destination Vaxholm
• PRO, SPF, reumatikerförbundet, väntjänsten och föreningen värna Vaxholm
• och ungdomar som vi mött på fritidsgården Storstugan , småbarnsföräldrar (genom öppna förskolan) och familjer med tonårsbarn.

Under gruppintervjuer och samtal har deltagarna fått beskriva:

• vad de uppskattar med Vaxholms centrum
• vad de saknar
• vad de upplever kan förbättras
• och vad de upplever att det är som gör Vaxholm unikt.

De mjuka värden som beskrivits i samtal och gruppintervjuer kompletteras med information hämtad från bland annat Statistikmyndigheten SCB:s medborgarenkät 2022, underlagen till handelsutredningen (som är under framtagande) och översiktsplan Vaxholm 2030.

2. Några demografiska utgångspunkter

I Vaxholms kommun bor idag cirka 12 000 personer (SCB december 2021). De allra flesta bor på de öar som är möjliga att nå med bil (bro eller vägfärja): Vaxön (42 procent ), Resarö (28 procent), Kullön (8 procent), Rindö och Skarpö (16 procent).

Vaxholms befolkning har generellt god socioekonomisk standard. Genomsnittsinkomsten före skatt 2021 låg enligt SCB på 43 148 kronor per månad vilket var 40 procent över rikssnittet. Det ger signal om en köpstark befolkning. Samtidigt är den dagliga utpendlingen från kommunen stor vilket påverkar köpkraften i centrum negativt.

Enligt handelsfakta (HUI Research) hade Vaxholm ett försäljningsindex på 50 under år 2020, vilket innebär att hälften av kommuninvånarnas inkomster spenderas utanför kommunen. Det var generellt lägre än för kommungruppen ”pendlingskommuner nära storstad” som hade ett medianvärde på 72. För Täby kommun var motsvarande försäljningsindex 156 vilket betyder att det finns ett stort antal personer från andra kommuner som handlar där.

Utöver den bofasta befolkningen har Vaxholm cirka en miljon besökare årligen. Av dessa besöker majoriteten Vaxholm under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Besökarna utgör en viktig del av Vaxholms centrums kundunderlag och besöksnäringen är också en av Vaxholms största näringar.

Besöksnäringsföretagen samverkar aktivt för att förlänga säsongen och därmed stärka kundunderlaget i centrum året runt. Vaxholms befolkning och potentiella köpkraft ökar också sommartid när sommarboende flyttar ut till de ca 1700 fritidshus som finns i kommunen.

Säsongsvariationen ger tydliga avtryck i staden. Även under veckans dagar finns variationer då majoriteten av besöken i Vaxholms centrum sker under helger, medan vardagarna har ett betydligt lägre besökarantal.

3. Vaxholm i vårt hjärta

Utvecklingen av Vaxholms centrum är en fråga som engagerar. I de intervjuer som ligger till grund för nulägesbeskrivningen uttrycks stark kärlek till platsen och det finns tydlig vilja att Vaxholm ska fortsätta vara en levande skärgårdstad med en stadskärna som är öppen och tillgänglig för alla, året runt.

Vaxholms centrum definieras i projektet som östra Vaxön, från Lägergatan till Kastellsundet. Det uppfattas som positivt att centrumcirkeln vidgas utanför ”det traditionella butiksområdet”. Samtidigt framhålls att även Kastellet, i egenskap av en av Vaxholms viktiga sevärdheter, och potentiell plats för fler kontor och verksamheter, bör inkluderas i centrumdefinitionen. Även Badholmen har lyfts fram i detta sammanhang.

Småstadskänslan med butiker och restauranger i kombination med den äldre bebyggelsen och skärgårdsmiljön med närheten till havet, båtlivet och kajerna nämns genomgående som det som deltagarna uppskattar som mest med Vaxholm.

Att Vaxholm är en egen, liten stad, mitt i skärgården med både hav och naturreservat runt omkring och samtidigt nära Stockholm gör Vaxholm unikt. Vaxholm skiljer sig också från många andra platser genom att upplevas familjärt – att ”alla” hälsar och att man oftast träffar någon som man känner och kan byta några ord med i centrum.

Det sociala mötet lyfts fram som en drivkraft för att gå ner till centrum. Man vill mötas och umgås på ett avspänt sätt, utan att mötet nödvändigtvis är planerat i förväg. Särskilt de personer som bor på Vaxön betonar det informella mötet som en drivkraft. För boende på kringliggande öar kan Vaxholm centrum mer ha karaktär av aktivitet eller utflykt och då främst under helgen.

Flera lyfter fram att Vaxholm, trots att det är en liten stad, har såväl bibliotek, systembolag, apotek och vårdcentral. Det är service som värderas högt och som ses som nödvändig för att Vaxholm ska fortsätta att vara en levande stad. Bilden bekräftas i SCB medborgarundersökning 2022 där samhällsservicen får höga betyg.

Vaxholm upplevs också som en trygg plats. I SCB medborgarundersökning 2022 svarar 98 procent att de känner sig trygga under dagtid i sitt bostadsområde. 84,3 procent känner sig trygga efter mörkrets inbrott. Motsvarande siffra för riket är 95,2 procent dagtid och 75,1 procent kvällstid.

4. Vaxholm kan utvecklas

Trots Vaxholms många fördelar uttrycks en oro för att Vaxholm, med den ökande konkurrensen från närliggande köpcentra och ändrade beteendemönster, ska utvecklas i negativ riktning och bli en renodlad sommarstad där handel och centrumliv utarmas övriga delar av året.

De intervjuade uppfattar utveckling som något positivt och nödvändigt, samtidigt som det behöver ske på ett sätt som gör att Vaxholms unika värden med äldre bebyggelse, småstadsidentitet och skärgårdskänsla bevaras.

I nulägesintervjuerna identifieras ett antal områden där deltagarna upplever att Vaxholm kan bli bättre och som, om de områdena åtgärdas, skulle kunna påverka utvecklingen och istället bidra till att Vaxholm jämnar ut säsongsvariationerna och blir en levande skärgårdstad året runt.

Några av de områden som kommer upp oftast är:

• behovet av lösning för parkering och hållbara kommunikationer
• önskan om ett bredare utbud av butiker, restauranger, aktiviteter och
• fler mötesplatser.
• Bristande skyltning och information om vad som finns och vad som är på gång lyfts fram som något som skulle kunna förbättras och bidra till att fler nyttjar Vaxholms centrum under lågsäsong.

4.1. Utbud i Vaxholms centrum

Butiker och service

Ju bredare utbud som finns i stadskärnan, desto fler besöksanledningar. När utbudet breddas följer antalet besökare med. I rapporten Cityindex insikt 2022 slår Handelns utredningsinstitut (HUI) och Fastighetsägarna fast att besöksantalet ökar med en till två procent för varje ny bransch som tillkommer, och effekten är större ju mindre stadskärnan är.

Även om Vaxholms butiker är uppskattade så upplever många att urval och utbud är för begränsat för att de ska göra merparten av sina ärenden i Vaxholm. Även öppettiderna gör det svårt för de som arbetar på annan ort att hinna in innan stängning. Samtliga butiker förutom matbutikerna stänger senast klockan 18.00

Inom området finns idag ett flertal butiker som säljer inredning, damkläder och fritidskläder. Det finns också blomsterbutik, leksaksbutik, chokladbutik, båttillbehör, färgaffär och matbutik. De flesta butiker håller öppet året runt. Många av dem sex eller sju dagar i veckan. Det finns också service i form av apotek, vårdcentral, tandläkare, optiker, bibliotek, systembolag, frisörer, hudterapeuter, tapetserare, båtmackar, sjötaxi och cykeluthyrning.

Deltagarna i nulägesintervjuerna uppger att de saknar den service som bankerna kunde ge. Även skoaffär, saluhall, herrkläder, bok- och pappershandel, second hand och återbruksbutik nämns återkommande i samtalen om butiksutbud. Torghandel, loppmarknader och pop up-butiker lyfts fram som komplement till ordinarie butiker.

(I bilaga 1 finns en sammanställning av butiker i Vaxholms centrum gata för gata.)

Restauranger och caféer

I Vaxholms centrum finns flera restauranger och caféer som är öppna året om. I nulägesintervjuerna framkommer att de gärna kan vara ännu fler. Deltagarna önskar också att caféer och restauranger ska hålla öppet längre på kvällarna. På vardagar stänger caféerna klockan 18 och på helgerna stänger flera restauranger senast klockan 22 (köket ytterligare en timma tidigare), vilket enligt deltagarna gör Vaxholm till en ”död” stad kvällstid, även under sommarmånaderna.

Uteserveringar ses som attraktivt och några önskar att de skulle finnas kvar och användas under längre tid på året, eller helst året runt.

SCB medborgarundersökning 2022 bekräftar behovet av fler caféer och restauranger. 77,3 procent ger café- och restaurangutbudet i Vaxholm höga betyg. Siffran har sjunkit sedan 2021 då 85 procentgav motsvarande betyg. Andel i riket är 81,8 procent.

Detaljplanerna för Vaxholms stadskärna möjliggör i flera fall café- och restaurangverksamheter i fastigheterna i centrumområdet. Uteserveringar på allmän plats kräver tillstånd från polis och från markägaren, det vill säga kommunen. Om själva uteserveringen kräver bygglov och är placerad på allmän plats kan detta lösas med tidsbegränsat lov alternativt tidsbegränsat lov av säsongskaraktär.

En utmaning för etablering av restaurangverksamhet är de ombyggnader av till exempel ventilationssystem som skulle krävas i flera fastigheter eller lokaler. Det är en kostnad som fastighetsägare och bostadsrättsföreningar ibland tvekar inför och som gör att de ibland hellre välkomnar verksamheter som inte kräver denna ombyggnad. Vaxholms restauranger ligger också ofta i samma fastigheter som bostäder. Det kan verka störande för grannar, speciellt om restaurangen har öppet länge på kvällar eller sena nätter.

Sedan 2019 finns möjlighet att placera två food trucks på rådhustorget. Platserna tilldelas enligt önskemål från sökande, enligt principen först till kvarn, när fullständig ansökan har kommit in till förvaltningen. Beslutet gäller tills en genomarbetad policy beslutas av kommunstyrelsen.

(I bilaga 1 finns en sammanställning av restauranger och caféer i Vaxholms centrum, gata för gata.)

Hotell och boendeanläggningar

Besöksnäringen är en av Vaxholms största näringar. Det utökade kundunderlaget från turister och besökare spelar stor roll för lönsamheten hos handel och restauranger i centrum. Även för aktivitetsföretagen i Vaxholm och på kringliggande öar är besökarna en viktig inkomstkälla.

I centrum finns idag ett hotell, ett par bed and breakfast samt ett antal privata uthyrare som är öppna året runt.

Sommartid finns behov av ytterligare sängplatser för att tillmötesgå efterfrågan från tillresta besökare. Under vinterhalvåret finns istället potential att öka antal tillresande gäster för att fylla befintliga bäddar och stärka handel och restauranger i centrum.

Hotellet fungerar även som en lokal mötesplats för Vaxholmsbor genom de restauranger och lokaler som erbjuds.

Aktiviteter

En återkommande mening i nulägesintervjuerna är att det finns för få aktiviteter i centrum. Flera uttrycker att de går ner till centrum för att handla, fika eller ta en glass på kajen, men att det utöver det inte finns särskilt mycket att göra. Biblioteket, bion och kyrkans konserter nämns som positiva undantag.

Att umgås kring en aktivitet upplevs som attraktivt, som något som skapar liv och rörelse och som drar publik till butiker, restauranger och caféer. Framförallt är behovet tydligt under vinterhalvåret, men även sommartid saknas aktiviteter i stadskärnan.

I nulägesintervjuerna framkommer flera spontana förslag på aktiviteter. Torghandel, kallbadhus, temavandringar (konstvandring, trädgårdsvandring, historisk vandring, arkitekturvandring), och loppmarknad nämns i flera grupper. Lägret ses av många som en naturlig yta för olika typer av aktiviteter. Här uttrycks önskemål om en förbättrad minigolfbana, skridskobana vintertid, basketplan, boule, och andra fysiska aktiviteter som är enkla att samlas kring. Även utomhusbio, konserter, sommarteater och möjligheten till en stadspark intresserar.

Om även Kastellet inkluderas i centrumdefinitionen så finns där idag flertalet bokningsbara aktiviteter, liksom lokaler med potential att nyttjas ytterligare för nya aktiviteter.

(I bilaga 1 finns en sammanställning av aktiviteter i Vaxholms centrum gata för gata.)

Kulturella aktiviteter

Kulturella aktiviteter efterfrågas. I SCB medborgarundersökning 2022 får det lokala kultur- och nöjesutbudet (som konstutställningar, teater, konserter) höga betyg av knappt hälften av de tillfrågade (47,5 procent). Siffran ska jämföras med genomsnittet i riket där 65,9 procent ger motsvarande betyg. 37,9 procent ger Vaxholms stad höga betyg för arbetet med att främja det lokala kulturlivet (60,9 procent i riket).

Kulturella aktiviteter är en viktig ingrediens för en levande stadskärna. Enligt rapporten Cityindex Insikt går det att påvisa att den totala omsättningen i stadskärnan i en liten eller mellanstor stad ökar med 4,3 % när en kulturverksamhet etablerar sig. Detta genom att verksamheten ofta bedrivs på andra tider än många andra branscher, vilket förlänger stadskärnans öppettider och gör att fler människor är i rörelse under större del av dygnet.

Aktiviteter för barn

Enligt SCB medborgarundersökning 2022 anser 94,7 procent att det är viktigt att det finns platser för barn att leka på i boendemiljön. 70 procent av de svarande ger utbudet av lekplatser inom kommunen som helhet höga betyg. Motsvarande siffra 2021 var 88 procent.

Inom centrumområdet finns en nybyggd lekpark på Lägret. Den uppskattas av barnfamiljerna. Som förbättringspotential nämner några att en traditionell sandlåda saknas men skulle uppskattas. Det finns inte heller någon inramning till lekparken i form av staket mot vägen eller resten av Lägret. Det kan göra den svår att besöka på ett säkert sätt för en förälder tillsammans med flera barn.

Utöver lekparken på Lägret finns sommartid även ett schackspel på rådhustorget. Det och Norrhamnsbadet i centrumområdet brukar vara populärt för barnfamiljer. Kommunen bjuder också på promenadteater på rådhustorget en gång per sommar.

Möjlighet för publika inomhusaktiviteter är begränsad till bibliotekets sagostund. Strax utanför området finns öppna förskolan som är välbesökt och uppskattad.

Events

Tillfälliga events som marknader och festivaler skapar liv och rörelse. Flera av de intervjuade efterfrågar såväl festivaler som fler marknader och ser positivt på happenings av olika slag; speciellt om de äger rum andra tider på året än sommarhalvåret, då det redan är mycket folk i rörelse.

Mötesplatser

Översiktsplan Vaxholm 2030 slår fast att stadsrum och parker ska ge möjlighet till mötesplatser mellan människor. Drivkraften att träffas och umgås är också genomgående för de samtal som ligger till underlag för nulägesbeskrivningen. I Vaxholms centrum är idag, utöver caféer och restauranger, biblioteket den enda allmänna öppna mötesplatsen inomhus.

Även utomhus är mötesplatserna få. De torg och allmänna ytor som finns är välskötta, men inbjuder inte, enligt deltagarna, till att stanna en längre tid. Man går rakt över, byter några ord med dem man möter och går sedan vidare. Ett beteende som varken bidrar till ett levande centrum eller gynnar handel och restauranger.

Mötesplatser för unga

Behovet av mötesplatser är extra tydligt bland ungdomar, men behovet finns i alla åldersgrupper. I samtalet med ungdomarna uttrycker flera en önskan om att fritidsgården Storstugan skulle vara öppen varje dag och även mer på kvällstid, framförallt under de kalla månaderna. Behovet bekräftas i SCB medborgarundersökning 2022 där enbart 24,8 procent ger Vaxholms utbud av mötesplatser för ungdomar höga betyg. Utöver Storstugan finns inga publika platser i centrumområdet där ungdomar kan umgås inomhus. De skulle gärna se att det fanns en food court eller liknande, där de kan kombinera mat med någon form av aktivitet som till exempel biljard, pingis eller dart.

Föräldrar till ungdomar som idrottar menar att det behövs samlingspunkter även runt campusområdet där ungdomarna skulle kunna träffas efter skolan, inför och efter träningar. Det café som finns där idag är stängt under eftermiddagar, och för att få vara där behöver man fika. Det finns ingen möjlighet att ”hänga” en längre stund. Även om campus inte ingår i definitionen av centrum i det här projektet vill de lyfta frågan och visa behovet av att i det kommande strategiarbetet se till helheten och tänka flöden och mötesplatser även utanför centrumområdet.

Mötesplatser över generationer

Tonårsföräldrar och barnfamiljer som har deltagit i nulägesintervjuerna efterfrågar platser i centrum där familjer kan umgås och göra aktiviteter tillsammans. Mötesplatserna behöver inte vara inomhus. Det efterfrågas också möjligheter att ses utomhus på Lägret eller på ett torg där det man kan samlas kring någon form av aktivitet eller förströelse.

Mötesplatser för äldre

I SCB medborgarundersökning 2022 har andelen höga betyg för utbudet av träffpunkter för äldre sjunkit från 68 procent till 46,7 procent; en minskning med 21,3 procentenheter sedan mätningen 2021.

I intervjuerna med pensionärsorganisationerna framkommer inte någon tydlig förklaring till siffran. De menar att det arrangeras relativt många aktiviteter för äldre. Däremot är antalet kostnadsfria lokaler begränsat till seniorernas träffpunkt Kanonen på Hamngatan.

4.2. Det offentliga rummet

Inom centrumområdet finns flera stråk och gemensamma ytor som alla har potential att vara attraktiva mötesplatser. I SCB medborgarundersökning 2022 får Vaxholms stad höga betyg för underhåll och skötsel av allmänna platser som parker och torg (86 procent att jämföra med 80,7 procent i riket som helhet).

Även betyget för skötsel av gator, cykelbanor och gångvägar får högre betyg än genomsnittet i riket.

I nulägesintervjuerna lyfts att det finns potential till förbättring när det gäller hantering av offentliga papperskorgar. Sommartid blir de ofta överfulla då Vaxholm besöks av många.

Användning och utformning

I nulägesintervjuerna beskriver många att de uppskattar kajen och att de ser fram emot att få se hur den ska bli när kajrenoveringen är klar. Det finns förväntningar på att fler verksamheter ska ta plats längs kajen och bidra till att göra den än mer levande. Detsamma gäller Lägret som i samtliga intervjuer nämns som en plats med stor potential för allt från stadspark till yta för olika utomhusaktiviteter efter säsong.

Även rådhustorget och Söderhamnsplan ses som allmänna platser med potential att användas mer.

I intervjuerna poängteras också att det finns behov av att binda ihop befintliga stråk på ett tydligare sätt. Idag finns på flera ställen luckor i gaturummet mellan befintliga verksamheter och olika målpunkter (som till exempel Lägret och Norrhamnen) där ingenting händer som leder besökaren framåt. Luckorna påverkar flödet i centrum på ett negativt sätt eftersom det skapar en tveksamhet hos besökare att fortsätta ”runt hörnet” för att utforska vidare. Ett exempel på en sådan sträcka är Hamngatan från biblioteket och vidare mot Lägret, men också Strandgatan och sträckan mellan rådhustorget och Norrhamnen. Luckor har även uppstått längs Hamngatan och vid rådhustorget där större butikslokaler står tomma efter att Handelsbanken, SEB och Posten lämnat staden.

Det offentliga rummet ska vara tillgängligt för alla. För personer med funktionsnedsättning kan framkomligheten i centrum till vissa delar vara en utmaning. Pensionärsorganisationerna lyfter som exempel att gatsten som underlag är vackert, men att det kan vara problematiskt att ta sig fram på för de som behöver rullator.

Korsningen Hamngatan – Rådhusgatan lyfts fram som ett riskområde för personer med synnedsättning då parkering tillåts fram till korsningen, samtidigt som det skyltade gångfartsområdet inte respekteras av bilister.

Trottoarpratare och skyltade varor utanför butikernas dörrar kan liva upp gaturummet, samtidigt som det minskar framkomligheten. Även kastanjeträden på torget vid Söderhamnsplan nämns. När kastanjefrukter och löv faller till marken blir stora ytor hala med risk för halkolyckor som följd.

En enhetlighet efterfrågas när det gäller gestaltning och dekorationer. Man menar att det skulle stärka det estetiska intrycket.

Information och skyltning

Skyltning nämns som ett verktyg för att överbrygga de ”glapp” som finns och som skulle kunna leda besökare vidare till sevärdheter, butiker, restauranger, aktiviteter, parker och promenadstråk.

Idag saknas ett enhetligt och tydligt skyltprogram för Vaxholms stad. Även samlad information om vad som finns att upptäcka saknas i det offentliga rummet. Besökare och Vaxholmsbor hänvisas till turistbyrån på rådhustorget, men information behövs redan på kajen för att underlätta för nytillkomna besökare som just anlänt med båtarna.

Guidning längs fina promenadstråk, genom Vaxholms vackraste kvarter och förbi bland annat sevärdheter, caféer och butiker önskas. Många uttrycker att de saknar det lilla tåget som tidigare gick från Vaxholms IP och en runda runt och genom staden.

4.3. Kommunikationer

Att enkelt kunna ta sig till och från Vaxholms centrum är en förutsättning för en levande stadskärna. Vaxholms centrum trafikeras både av SL-buss och Waxholmsbolagets båtar i reguljärtrafik. Många väljer att ta egen bil vilket gör trafik- och parkeringsfrågan ständigt aktuell i Vaxholm. I nulägesintervjuerna är bristen på parkeringar utmaning som lyfts fram mest. Framförallt gäller det under sommaren då antalet besökare är stort.

För en framgångsrik centrumutveckling behöver vi, i det kommande strategiarbetet, adressera parkeringsfrågan och hitta lösningar som tillfredsställer de diversifierade behov som finns, samtidigt som de går i linje med de målsättningar som formulerats för Vaxholms stadskärna i översiktsplanen Vaxholm 2030.

Behov av parkering för bil och båt

Nedan beskrivs behov av parkeringsalternativ som identifierats i nulägesintervjuerna. Resultatet stämmer väl överens med svaren från den enkät som tidigare genomförts om gågata på Hamngatan och de behov som lyfts i parkeringsutredningen som gjordes av stadsbyggnadsförvaltningen 2013.

• Butikerna på Hamngatan uppmuntrar till gågata utanför de egna butikerna. Det förstärker viljan att ”strosa” mellan butiker vilket lockar till fler köp. Samtidigt finns behov av att transporter ska kunna komma fram till butiken. De näringsidkare som inte själva bor i centrum, har också behov av parkering för den egna bilen under verksamhetens öppettider. Detsamma gäller personalens bilar.

• Personer som vill göra ett ärende har behov av korttidsparkeringar i anslutning till butikerna. Här talas om 30 minuter till en timma som lämpligt tidsintervall. Även pensionärsorganisationerna SPF och PRO lyfter fram önskemålet men betonar att parkeringen ska vara för att lasta bilen efter inköp. Vid sociala ärenden, som till exempel restaurangbesök, ser de inte problem med att gå en bit till bilen.

• Samma perspektiv lyfts av personer som bor på Kullön och Resarö; det behöver vara enkelt att parkera i närheten av butiker och service för att uträtta ärenden. För restaurangbesök eller annat när man ska spendera lite längre tid i centrum går det bra att parkera på promenadavstånd. För Resaröborna kan det också vara möjligt att ställa bilen vid infartsparkeringen vid Engarn, förutsatt att kommunikationen därifrån och tillbaka är tillräckligt frekvent.

• Boende i centrum behöver möjlighet att parkera sina bilar på rimligt avstånd från den egna bostaden. Enligt parkeringsnormen för Vaxholm ska det finnas 1,5 parkeringar per villa och 1,1 parkeringar per radhus i centrumområdet. För lägenheter gäller att det ska finnas nio parkeringar per 1000 kvadratmeter bruttoarea vilket kan jämföras med cirka 0,9 parkeringar per lägenhet. Parkeringsutredningen från 2013 visar att få flerfamiljshus lever upp till den normen. Det gör att boende konkurrerar med besökare om parkeringsplatserna, framförallt sommartid.

• Aktivitetsföretag och boendeanläggningar efterlyser gästparkeringar under hela dagen, och för övernattande gäster behövs nattparkering. För verksamheterna är det viktigt att gästen smidigt kan ta sig från parkeringen till anläggningen. Om parkeringen inte är i centrum behöver det finnas en frekvent transport från parkeringen till centrum.

• Turister och dagbesökare har behov av att parkera bilen på ett sätt som gör att de upplever att det är enkelt och bekvämt att göra en utflykt till Vaxholm. De har behov av tydlig förhandsinformation om parkering och om var det finns parkeringsplatser.

• Boende på öar utan bilförbindelse har behov av båtplatser i anslutning till centrum. Idag finns sex platser vid gästhamnen där permanentboende med ö-kort kan lägga till för att göra ärenden. För vistelse längre än två timmar hänvisas till gästhamnens ordinarie platser, eller till båtplatser som finns på utsidan av flytbryggan vid Norrhamnen med fri angöring upp till tre timmar. Under kajrenoveringen utökas antalet platser genom en tillfällig flytbrygga i Kastellsundet.

Hållbara transportalternativ

Vaxholms stadskärna har fördelen att trafikeras av både SL-buss och Waxholmsbolagets båtar i reguljärtrafik. För turister och dagbesökare är det smidigt att välja buss eller båt som transportmedel till och från Vaxholm. De kollektiva färdmedlen rekommenderas i marknadsföringen av Vaxholm som besöksmål.

Turtätheten på Waxholmsbolagets båttrafik under lågsäsong har förbättrats med den nya pendelbåtslinjen (linje 83). Däremot saknas fortfarande senare kvällsturer från Stockholm till Vaxholm.

Många boende i kommunen använder sig av kollektivtrafiken för att pendla till och från arbetsplatsen. Däremot är kollektivtrafik inte alltid ett självklart val för att åka till Vaxholms centrum. En anledning är turtätheten och bristande anslutningsbussar.

Boende på Resarö upplever att turtätheten för bussar till Vaxholms centrum har försämrats genom att linje 670X har slutat stanna i Engarn. Det ger Resaöbor färre bussar att välja på till och från Vaxholms centrum. Alla bussar har inte heller anslutningsbuss längre ut på Resarö. Turlistan är gles framförallt eftermiddag och kväll för anslutningsbuss 680. Det gör sammantaget bussen till ett mindre attraktivt alternativ för resor till Vaxholms centrum. Detta i kombination med parkeringsutmaningar på dagtid under sommaren är en bidragande orsak till att de besöker Vaxholms centrum mer sällan och istället gör ärenden på annat håll.

Resaröföräldrar till barn i tonåren menar att bristen på anslutningsbuss och den nuvarande turtätheten är ett hinder för deras ungdomar att ta sig till Vaxholms centrum på egen hand. De upplever inte att det känns tryggt att deras ungdomar väntar längre tider i Engarn.

Utmaningen kan antas vara densamma för boende på Bogesund och Rindö då turtätheten för buss 681 och 688 är gles. För boende på Skarpö finns ingen kollektiv busstrafik att tillgå. Boende på Tynningö, Ramsö och andra öar utan bilförbindelse är hänvisade till Waxholmsbolagets turlista om de inte tar egen båt.

En rundslinga med buss eller båt efterfrågas för att underlätta kollektiv transport till centrum från olika delar av kommunen. Det efterfrågas även ett lånecykelsystem likt det finns i Stockholm och på andra orter, där man kvitterar ut en cykel via app.

5. Förutsättningar för företagande i centrum

Vaxholms kännetecknas av ett starkt entreprenörskap. Enligt statistikmyndigheten SCB finns cirka 2000 företag i kommunen. Av dessa har drygt nio av tio färre än tio anställda. Den vanligaste branschen enligt branschregistret är verksamhet inom ekonomi, juridik, vetenskap och teknik, vilken till största delen utgörs av egenanställda konsulter. Näst största bransch är byggföretag följt av handel.

Flera arbetsställen hade låg omsättning vilket kan tyda på att de är sidoverksamheter. Sammantaget gör det ändå Vaxholm till en av landets mest småföretagartäta kommuner. 38 procent av kommunens skatteintäkter 2020 kom från småföretag.

De näringsidkare som har deltagit i arbetet med nulägesbeskrivningen vittnar om starkt engagemang och vilja att driva verksamheter året runt. Samtidigt gör säsongsvariationen det svårt att driva verksamhet med lönsamhet under vintern.

I Vaxholm finns få större arbetsgivare och många egenföretagare driver sina verksamheter från bostaden. Det begränsade antalet arbetsplatser minskar rörligheten i centrum och bidrar negativt till köpkraften. Det märks i butiker och restauranger framförallt vardagar under lågsäsong.

5.1. Samverkan

De näringsidkare som har sina verksamheter i centrum och som deltagit i nulägesintervjuerna uttrycker att de har ett gott samarbete och utbyte sinsemellan. Samverkan i Företagarna och Destination Vaxholm lyfts fram som positiva nätverk för att stärka det lokala näringslivet. Däremot upplever flera att det finns förbättringspotential i dialogen med kommunen. Framförallt lyfts frågor som rör logistiken kring företagandet, till exempel utmaningar med återvinning, sophantering, belysning och parkering. Både företag och bostadsrättsföreningar lyfter också långsamma bygglovsprocesser som ett hinder för utveckling och etablering. Företagen upplever även att det finns ett motstånd mot att få gehör för idéer och förslag på förbättringar.

Företagen önskar en större flexibilitet och information i förväg om förändringar som planeras i kommunen och som påverkar deras verksamheter. Samma önskemål uttrycks från de föreningsrepresentanter som deltagit i nulägesintervjuerna.

I SCB medborgarundersökning 2022 ger 32,4 procent höga betyg för hur Vaxholm stad informerar om större förändringar i kommunen och 25,9 procent anser att kommunens invånare har goda möjligheter att delta aktivt i utvecklingsarbetet. 17,2 procent upplever att kommunens politiker är lyhörda för invånarnas tankar och idéer.

Nulägesintervjuerna visar att även samverkan mellan aktörer av olika kategorier kan förbättras. Idag saknas nätverk för en aktiv dialog mellan näringsliv, fastighetsägare, boende och kommunen i frågor där de olika aktörerna har gemensamma intressen och beröringspunkter.

6. Nästa steg

Nuläget, så som det är beskrivet här, är vår gemensamma utgångspunkt i det kommande strategiarbetet. Utöver den hämtas inriktningar och ledning från Vaxholms stads näringslivsstrategi, Vaxholms stads hållbarhetsstrategi 2021 – 2030 och översiktsplanen Vaxholm 2030 samt samverkan med projekten för Vaxholms kajer, rådhuset och den pågående handelsutredningen.

Strategiarbetet kommer att genomföras i fem fokusområden där näringsliv, fastighetsägare, bostadsrättföreningar, föreningsliv, Vaxholmsbor och tjänstepersoner kommer att bjudas in att delta.

Fokusområden

1. Utbud (handel, service, aktiviteter, upplevelser, mötesplatser, öppettider, användning av gemensamma ytor för att stärka utbudet).
2. Platsen (gestaltning, stråk, renhållning, trygghet, tillgänglighet, belysning, information och skyltning).
3. Kommunikationer (färdsätt, parkering).
4. Platsvarumärket (identitet och målbild).
5. Roller och samverkan

Hållbarhetsperspektivet, barnperspektivet och jämställdhetsperspektivet beaktas i varje område.
Fokusområdena kan vid behov komma att justeras under arbetet med strategin. Arbetet förankras löpande i näringslivsberedningen och för de områden där det är relevant även i nämnden för teknik, fitid och kultur innan beslut om strategin fattas av kommunstyrelsen.