Riksintressen

Vissa områden anses ha så höga värden och vara så unika att de kan vara av nationell betydelse. Ett sådant område kan pekas ut som område av riksintresse.

Dessa områden kan vara betydelsefulla av olika skäl. Exempelvis höga värden för natur, kultur eller friluftsliv som måste bevaras.

Exempel på riksintressen som kan pekas ut är betydelsefulla vägar och järnvägar, täkter för att utvinna en viss resurs såsom värdefulla ämnen och mineral, liksom fiskevatten och områden som är betydelsefulla för att utvinna energi.

I Vaxholm är stadskärnan, tillsammans med sommarnöjesbebyggelsen från sekelskiftet 1800-1900, och det militärhistoriska arvet längs inseglingsleden till Stockholm av riksintressen för kulturmiljövården. Bogesundslandet är av riksintresse för friluftslivet och farlederna in till Stockholm är riksintressen för kommunikationer.

Hur bestäms det vilka områden det gäller?

Riksintressena finns nämnda i miljöbalkens 3:e och 4:e kapitel. 4:e kapitlet i miljöbalken berör bara områden med höga natur- och kulturvärden. Områdena av riksintresse nämns i lagen och det är riksdagen som har beslutat om dem.

I miljöbalken 3:e kapitlet nämns bara allmänt de ändamål som gör att ett område kan vara av riksintresse. Det kan vara både värden för bevarande och för exploatering. De geografiska områdena i landet pekas sedan ut i dialog mellan stat och kommun.

Det är statliga myndigheter som anger vilka områden som är av riksintresse. Vilken myndighet som har ansvar för vad framgår av förordningen om hushållning med mark- och vattenområden med mera. De anspråk som de olika myndigheter anser krävs för riksintresset ska sedan hanteras i kommunernas översiktsplanering. I arbetet med den översiktliga planeringen är det länsstyrelsen som företräder de statliga intressena, i dialog med kommunen. Kommuner kan även föreslå nya, ändra, eller ta bort olika områden av riksintresse.

Vad innebär det att ett område pekats ut som riksintresse?

Det är bara när markanvändningen ska ändras som det kan få någon betydelse att ett område är av riksintresse. Pågående användning av marken berörs inte. Det är också bara vid sådan fall som det behövs någon form av beslut från en myndighet. Det kan vara beslut som fattas av domstol, statlig myndighet eller regeringen men också kommunala beslut. Det är alltså den som beslutar som måste ta hänsyn till om ett område är av riksintresse.

Om den ändrade markanvändningen i beslutet bedöms innebära ”påtaglig skada” på ett riksintresse så är huvudregeln att ändringen inte kan få tillstånd. Riksintresset träder då in som en stoppbestämmelse. Den kommunala översiktsplanen ska också spela en roll som beslutsunderlag för beslutet. Det beror på att översiktsplanen är en del i processen att ange områdena av riksintresse, se ovan.