Anhörigbehörighet och framtidsfullmakt

Vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar kan innebära att en person inte längre kan ta hand om sig själv och sin ekonomi. Från och med 1 juli 2017 finns anhörigbehörighet och framtidsfullmakter som ett alternativ till god man, som gör att personen kan få hjälp med att sköta sin ekonomi och olika rättshandlingar med anknytning till sin dagliga livsföring.

Anhörigbehörighet

Om en person som på grund av sjukdom inte längre har förmåga att företräda sig själv kan anhörigbehörighet vara tillräckligt för att en närstående ska kunna hjälpa personen.

Anhörigbehörighet innebär att anhöriga enligt lag har rätt att hjälpa till med ärenden som rör personens dagliga livsföring.

Det kan exempelvis handla om att:

  • ge anhöriga rätt att betala räkningar från personens bankkonton
  • ordna med autogiro
  • göra uttag för att köpa kläder och liknande
  • teckna avtal om till exempel hemförsäkring
  • ansöka om bostadstillägg, hemtjänst eller äldreboende
  • lämna inkomstdeklaration.

Om anhörigbehörighet i kapitel 17 i föräldrabalken, Riksbalkenlänk till annan webbplats

Framtidsfullmakt

Det är också möjligt att skriva en framtidsfullmakt till någon som personen har förtroende för. En framtidsfullmakt kan skrivas när personen har förmåga att företräda sig själv och börjar sedan gälla när personen inte längre klarar av att bevaka sina intressen.

En framtidsfullmakt är ett frivilligt uppdrag som du ger till en annan person. Framtidsfullmakten innebär att du utser en person som i framtiden ska företräda dig om du inte längre kan göra det själv. För att en framtidsfullmakt ska gälla måste vissa förutsättningar vara uppfyllda.

Lag (2017:310) om framtidsfullmakter, Lagen.nulänk till annan webbplats